Uppslag och förslag till inslag mottages med tacksamhet!

Utsikten från mitt arbetsrumsfönster gav litet inspiration:

”Midvinterdagens regn är blött
pölarna gnistra och glimma
skinka vi ätit, och mycket sött
mellandagsrean hörs stimma
Gårdens belysning drar femtusen watt
lyser så gräll över snöfri rabatt
Våt hänger kärven på staken
Våt är ock tomten, den kraken”

Sådan är den moderna nordiska midvintern. Annat var det på Rydbergs tid…

Det som nu förbereds, och som når sin kulmen i jul- och nyårshelgerna, har bra mycket större likheter med det förkristna midvinterblotet, avgudafesten vid vintersolståndet, än vi kanske riktigt tänker på.

I går kväll började några spridda rimrader dyka upp i mitt huvud, och i dag har de samlat sig till fyra verser på melodin till ”Den blomstertid”.  Så här blev den, sången till det moderna midvinterblotet:

Den juletid nu kommer med utgiftsökning stor

Nu nalkas julklappstiden med stress för far och mor

Vi pyntar och vi fejar i lysdioders sken

Och hänger bjäfs och bollar i plastjulgranens gren

Man hörer pennor raspa när önskelistor skrivs

Och Mammons alla makter i dessa tider trivs

Bortskämda barnen alla om flera prylar ber

Ty den som ren har mycket vill ju ha mer och mer

De vuxna firar fester med botten opp och skål

Man vräker i sig skinka och blandar sprit i bål

Och varför julen firas, det har vi nästan glömt

I glögg och glam och glitter det bakom blir och gömt

Om sen det går så illa, att tredjedan känns trist

När alla klappar öppnats, och glittret glansen mist

Då räddningen är nära, du får ta nya tag

För mellandagarsrean, den börjar nästa dag!

Ekorrhjul…  Bättre då att tacka Gud för allt gott han gett, och ta det lugnt! Fridfull jul, brukar vi ju önska varandra!

Det här är också bra ord att ta till om man vill lugna ner oroliga själar, ni vet, sådana där som jämt ska gå omkring och tro och påstå att det är på väg att gå åt skogen med det ena eller det andra!

Det var ytterst osannolikt att Titanic skulle sjunka, att andra världskriget skulle bryta ut, att ett euroland skulle behöva räddas från konkurs, att litet vulkanaska skulle stoppa hela flygtrafiken i Europa……. och det som är ytterst osannolikt behöver man ju inte oroa sig för! Det vill man i alla fall ha oss att tro.

Fast det är ju alltid bra att minnas, att enligt de som sysslar med sannolikhetskalkyl sådär rent matematiskt, är det först när sannolikheten för att något ska hända är nere på en på tio upphöjt i femtio, som man kan utgå från att det aldrig kommer att hända! Och en etta följd av femti nollor är ett rätt respektingivande tal! Antalet sekunder på en miljard år är bara sjuttonsiffrigt, sådär som jämförelse…

Det mesta av det som sägs vara mycket osannolikt har alltså ändå en viss sannolikhet!

Ingen kan heller påstå att man har ljugit, om man använder sig av sannolikhetsorden, man har ju inte sagt att något ÄR på ett visst sätt, man har bara ”bedömt sannolikheter”!

Framtidsexperterna på artonhundratalet lär annars ha bedömt att de berg av hästgödsel som skulle komma att ansamlas på gatorna i nittonhundratalets storstäder sannolikt skulle bli ett av de värsta framtidsproblemen! Det var ytterst osannolikt att det skulle gå som det sedan gick, att de fyrbenta hästkrafterna kom helt ur mode!

Sedan, när något verkligen händer, trots att det inte var så värst sannolikt att det skulle hända, då kan det bli riktigt roligt att följa med på vilka osannolika sätt sannolikhetsorden och -tänkandet används!

I början på sjuttitalet drabbades ett kärnkraftverk i Harrisburg, USA, av en allvarlig olycka me3d åtförljande utsläpp och elände.

Det här hände förstås i strid med alla sannolikheter, och sånt är jobbigt för alla som hade försäkrat hur ytterst osannolikt det var att något sådant någonsin skulle kunna inträffa! Det gällde alltså att komma med nya sannolikheter, för att rädda vad som räddas kunde.

Resultatet blev att eftersom det hade varit så osannolikt att detta skulle kunna hända en gång, så var det naturligtvis ännu mer osannolikt att det skulle kunna hända två gånger! (???)

Några år senare, när det politiska etablissemanget i kärnkrafts-Sverige hade hunnit processa det inträffade,  skrev Tage Danielsson sin berömda sannolikhetsmonolog, där han filosoferar just kring den nämnda härdsmältan i kärnkraftverket i Harrisburg.

Rolig är den, men den är mer än så.

Den stämmer till eftertanke på alla möjliga områden! Också de kristliga…

Här är den:

”Sannolikt , det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det bara är sannolikt!

Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter nåt har hänt!

Jag menar, före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent, så det var nästan sant att det hade hänt!
Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.

I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrisburg hade hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara, om det som har hänt i Harrisburg hade hänt!

Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också!

Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar ju enligt alla sannorlikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu…. då. Eller…

Sen är det också det att om det som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten, så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen!

I varje fall inte i Harrisburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången!

Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det menas att den finns inte, fast bara litet!
Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrisburg verkligen har hänt! Dom tar det som en sanning!

 ”Tala alltid sanning, barn”, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten!

Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket ändå hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände!”

 Så långt Tage D.

Ni som inte tycker att det vi tror på, som tror på Jesus, är så värst sannolikt, tänk på att sannolikt och sanning är två skilda saker, och att det vid upprepade tillfällen faktiskt har visat sig att det minst sannolika ändå visade sig vara det sanna!

Även om många idag bedömer det som ytterst osannolikt att Jesus ska komma tillbaka, så kommer den sannolikheten att förändras något enormt sen när han har kommit!

För se, en sannolikhet, det är, som sagt, inte detsamma som sanning!

Fotvandra i Sarek i en månad
Bosätta mig en hel sommar på Klubbhällan (Liten obebodd ö ute i havsbandet i Vasa skärgård)
Vara en vecka per halvår på tyst retreat
Lära mig spela gitarr
Fiska på alla de ställen jag fiskade under mina pojkår
Ha ett stormgevär att skjuta till måls med. (Licenstillverkat AK47)
Alltid automatiskt veta vad alla familjemedlemmar vill ha i julklapp och födelsedagspresent
Lära mig att uttala alla engelska ord jag kan läsa och skriva
Sova länge på morgnarna, när jag har möjlighet till det
Begripa mig på mina medmänniskor (avlägset möjligt)
Begripa mig på mig själv (för Gud är allt möjligt)

Samt, till slut, äntligen ta mig samman och få någon ordning på allt material jag har på den här hemsidan!

Tro det om ni vill!