Halvar Sandell gjorde i våras (2008) ett försök att hjälpa sina konfirmander att förstå vad en abort egentligen är. Detta ska han ha poäng för – det är för sent att varna när olyckan redan inträffat.
Upprörda föräldrar skrev och klagade – inte ska en skriftskolpräst bekymra sig om livets realiteter, han förväntas tydligen enbart vara lekledare!
Biskopen tyckte att det inträffade var ”allvarligt”, och skred till åtgärder.
Den första åtgärden var att uttala sig i offentligheten innan han alls hade talat med Sandell.
Sedan förde domkapitlet den film Sandell hade visat på lägret – visat i sin bärbara dator, för dem som själva ville se den – till statliga filmgranskningen, detta för att därifrån få ett utlåtande om det varit lämpligt att visa den för fjortonåringar.
Redan i det skedet sade jag, att det inte var svårt att gissa vilket utslaget skulle bli.
Biskopen beställer ett utlåtande, tidningspressens häxjakt på Sandell beställer hurudant utlåtandet ska bli, och nu, när utlåtandet kommer är det som man kunde vänta.
Filmen var”olämplig för barn under aderton år”.
Men det är inte olämpligt att dela ut kondomer åt barn under aderton, och därigenom ge signal om att vuxenvärlden anser det vara både rätt och önskvärt att tonåringar är sexuellt aktiva,
Det är inte olämpligt att fastslå i landets lag att ungdomar under aderton (över sexton) fritt får ligga med varandra – och andra.
Och det är inte heller olämpligt att avliva de barn som blir till som följd av sextonåringars sexuella eskapader.
Men att visa en abortfilm för samma ungdomar, det är olämpligt! Grattis, Svenskfinland, du har just satt nationellt rekord i inkonsekvens!
Återstår nu bara att se vilka slags repressalier som kommer att drabba Sandell, nu när biskop och domkapitel har fått det önskade tillhygget.
Jag kan bara säga att jag finner hela denna soppa djupt orättfärdig. Av alla inblandade är det bara Halvar Sandell som har agerat på något sätt som kan kallas kristligt.
…………………………….
Litet till vill jag säga om det här. Jag har hunnit ta del av fler reaktioner nu, reaktioner typ ”Tänk om nån av konfirmanderna redan har genomgått en abort, eller tänk om nån av dem kommer att göra det, då måste de pga Sandells tilltag gå genom livet med skuld och skam…”
Man undrar om kyrkans ledande män – och kvinnor – längre minns varför Jesus kom? Han kom med nåd och förlåtelse till syndare!
Jag har själv i den lutherska liturgin många gånger använt mig av syndabekännelsealternativet ”Den som döljer sina synder, honom går det inte väl, men den som bekänner dem och omvänder sig, han får förlåtelse”.
Halvar har gett sina konfirmander möjlighet att identifiera synd som synd.
Enligt en del av hans kolleger ska inte skriftskolan överhuvudtaget syssla med att ge ungdomarna en tydlig värdegrund, ett klart besked om vad som är rätt och vad som är fel.
Undra sen på att sedeslösheten breder ut sig, när inte ens den instansen längre kan ge klara besked. Hasse Alfredssons gamla monolog om pastor Jansson kommer osökt för en…
Och ja, om någon uindrar så har jag haft min del av att sitta i samtal med kvinnor som låtit sig övertalas att göra abort – eller som själva tyckt att ”what´s the big deal, det är ju bara en cellklump”, eftersom någon förförare lärt dem att tänka så, och sedan märkt att det som blev gjort följer dem genom livet.
Jag har fått berätta om Jesu nåd och förlåtelse, och se hur Jesu blod verkligen, på riktigt, har renat och befriat!
Inte är det för att skuldbelägga människor och förstöra livet för dem, som vi måste säga att synd är synd, det är för att öppna vägen till förlåtelse!
Synden finns nämligen där, skulden inför Gud finns där, även om den aldrig blir nämnd vid rätt namn! Och den är lika destruktiv fast den blir vitmålad av kyrkliga godkändstämplar.
Heder åt de herdar som ännu ser sitt ansvar för fåren och är villiga att ta strid mot vargarna!