När man testar hållbarheten i en vetenskaplig teori ställer man bl a följande frågor: Förklarar teorin våra fakta? Förklarar teorin alla tillgängliga fakta, eller bara några av dem? Finns det fakta som motsäger teorin? Kan teorin prövas genom experiment? Är teorin tydlig och exakt, eller är den vag?
När evolutionsteorin testas på detta sätt består den inte provet särskilt väl.
Den förklarar inte alla fakta, och de fakta den förklarar blir inte tydligt förklarade.
Inga experiment har ännu visat att en makroevolution verkligen kan ske.
När man frågar hur ett djur exakt antas ha utvecklats eller förändrats så att det blivit en ny art, är teorin inte i stånd att ge exakta svar eller ens goda gissningar. Den är alltså vag och oklar.
Idén att allt liv har utvecklats ur en enda, av en slump uppkommen livsform klarar alltså inte de tester som vetenskapsmän gör för att se om en teori är bra eller dålig. De vetenskapsmän, som ändå väljer att tro på den gör det i allmänhet av samma skäl som de, som inte är vetenskapsmän. De tror på evolutionen för att slippa tro på Gud.
E H Andrews ”Ur intet”