En fartygskonvoj på väg till Gazaremsan har ”kapats”, det har nu basunerats ut så till den grad de senaste dagarna att det knappast kan ha undgått någon. Konvojen ifråga utgav sig för att vara en ”fredens flottilj”, ute endast och enbart i det ärendet, att man ville föra in humanitär hjälp till de nödlidande Gazaborna.
Israel å sin sida meddelade i god tid och flera gånger om att man inte kommer att släppa iland fartygen direkt till Gaza, men att de var välkomna att lossa sin last strax norr om Gaza, så skulle försändelsen sedan transporteras landvägen till destinationsorten.
Det var alltså inte fråga om att Israel ville förhindra hjälpsändningen från att nå fram, det var fråga om att man ville försäkra sig om att det inte låg vapen och sprängämnen i botten på mjölsäckarna!
Vilket jag finner helt rimligt med tanke på att Gaza styrs av en terroristorganisation, som har staten Israels utplånande inskrivet som målsättning i sina stadgar.
Om nu dessa ”fredens fartyg” inte hade haft några som helst biavsikter, då hade detta inte varit något problem.
Då hade de lossat sin last på angiven plats, och den hade kommit fram dit den skulle.
Men, men.
Dessa ”fredsälskande” människor ansåg det tydligen viktigare att till varje pris, också till priset att riskera människoliv, provocera fram en militär aktion från Israels sida, än att leverera mat och andra förnödenheter till Gaza!
Och den aktionen kom också, naturligtvis.
Hade Israel släppt genom de här fartygen – som med säkerhet inte hade några vapen ombord, eftersom man visste att Israel sannolikt skulle komma att granska dem – då hade det varit hundra fartyg till på väg mot Gaza nästa vecka, och då hade lasten med säkerhet inte varit mat för Gaza, utan istället något mindre matnyttigt, avsett för Israel att bita i!
Vad jag kan se hade Israel helt enkelt inget val, inte om man ska ge dem rätt att tänka på sin överlevnad.
De var så illa tvungna att hindra de här fartygen från att gå iland till Gaza.
Så, det var kapning nummer ett.
Eftersom detta, att provocera fram ett israeliskt övertagande av fartygen, var målsättningen från början, hade man också sett till att fylla fartygen med flera hundra extra passagerare, alltså folk som inget hade att göra med hjälpsändningen – om det nu inte var meningen att gazaborna skulle äta stekt Henning Mankell till lunch, vilket jag betvivlar.
Denna extra folkhop fanns med för att det säkert skulle bli så kaotiskt som möjligt när Israel ingrep, och för att det skulle finnas tillräckligt många ”vittnen” med palestinaschalar i bakfickan, som sedan kunde lägga ut texten om hur vansinnigt brutala israelerna är…
Alltihop var alltså ett enda stort palestinskt PR-jippo från början till slut, ett PR-jippo där man i vanlig intifada-ordning kallt kalkylerat med att ett antal människoliv skulle gå till spillo.
Eftersom folk stod redo på däck med järnrör och köksknivar när kommandosoldaterna kom, var det helt klart planerat på förhand att en strid skulle provoceras fram.
Det var kapning nummer två, det hänsynslösa utnyttjandet av gazabornas nödläge för att plocka internationella poäng.
Någon skrev för någon dag sedan i en tidning att Israel bjöd Hamas på en onödig PR-vinst, när man tog de här fartygen.
Tillåt mig att ha en avvikande åsikt.
Det är inte Israel som bjuder på den vinsten, det är alla som låter sig luras av propagandan, som står för bjudningen!
Det är alla de som som står på kö för att fördöma Israel, alla de som vägrar att inse att Israel lever under ett ständigt hot att utplånas, alla de som väljer att ”glömma” att Hamas är en terrororganisation, och att ”glömma” det faktum att den, som medverkar till att vapen förs in till Gaza, också medverkar till att våldet och terrorn fortsätter, det är de som bjuder på propagandaseger åt Hamas!
Om ingen trodde på lögnerna vore de ju menings- och verkningslösa!
Och här har vi kapning nummer tre – alla de opinionsbildare som låter sig kapas för ändamål, som inget har att skaffa med sanning och rätt.
Det var visst KGB som i tiden talade om ”nyttiga idioter”, när det var fråga om fredsrörelsen i väst?
Och det var KGB som utbildade Yassir Arafat.
Fingeravtrycken känns igen…
Sen kan man ju också fråga sig hur lättlurade journalisterna får vara vad det gäller den så mycket omskrivna ”israeliska blockaden” av Gaza.
Sanningen är ju, att om inte Egypten blockerade Gazas sydgräns, då fanns det ingen blockad!
Men när hörde du senast talas om den egyptiska blockaden av Gaza – en blockad som dessutom uppehålls med betydligt hårdare handskar än de den israeliska gränsbevakningen använder? Skärpning, nyhetsfolk!