Den främmande eldens bärare, Religiös, uppsökte en gång sin herre Lagiskhet för att få råd och bli styrkt för sin fortsatta vandring mellan bergen Sinai och Ebal.
Lagiskhet frågade då: ”Religiös, du son av Självvald Gudstjänst, vad är det du älskar?”
”Jag älskar att offra i stället för att lyda” , svarade Religiös.
Lagiskhet ställde nästa fråga: ” Religiös, du barn av Skuld och Pliktmedvetande, vad mer är det du älskar?”
”Jag älskar att fördöma andra, så som du har lärt mig att leva i fördömelse”, svarade Religiös.
För tredje gången frågade Lagiskhet: ”Religiös, du tjänstekvinnans son, vad är det mer du håller kärt?”
”Jag älskar den makt du ger mig över andra!” ropade Religiös.
”Härska då i mitt namn över alla dem som arbetar och är betungade!”, befallde Lagiskhet.
Sedan hånlog Lagiskheten för sig själv.
”Som belöning ska du få dricka dig drucken på hemmasonslikör så ofta du vill!”, sade han, tyst för sig själv, så att inte Religiös skulle höra det. ”Det lär väl smaka för en som ständigt är på väg från lagen till förbannelsen och tillbaka igen…”
(Jag har alltså läst i Galaterbrevet…)
DEN frukten kommer att imponera pa otroende manniskor! Men vem blir imponerad av att kyrkans folk ligger och sprattlar pa golvet?? Galaterbrevets kapitel 5 talar ocksa om att det ondas frukt bl.a. ar villolaror, berusning och utsvavningar.
Ja, Galaterbrevet är ju ett fantastiskt exempel på hur Guds vishet kan säga mer på några korta kapitel, än mänsklig vishet skulle få till på lika många tegelstenstjocka utläggningar.
Här möter vi både varning för lagiskheten och varning för laglösheten, och som avrundning också besked om hur Guds väg genom allt detta ser ut för en Jesu lärjunge, allt kristallklart formulerat!