Jesus säger: ”sök, så ska ni finna”. Matt 7:7
Just i det andetaget preciserar han inte vad det är vi ska söka, det gjorde han nämligen i andetaget före, så det kan vi läsa i Matt 6:24-34. Där ger han exempel på både vad vi ska söka, och vad vi absolut inte ska slösa tid på att sträva efter!
Den som söker behöver alltså veta vad han söker. Det är inte så, att det är själva sökandet, som är det viktiga, att det i sig alltid producerar önskat resultat!
Inom vapenindustrin har man blivit allt skickligare på att tillverka vapen av olika slag, som själva aktivt söker upp sitt mål. En del är magnetiska, reagerar på metall, andra söker upp föremål som ger ifrån sig ljudvågor, det finns de som är värmesökande, och sista (?) skriket är de kryssningsrobotar som USA med sådan framgång testade i Gulfkriget, och som sedan både amerikanerna och andra stormakter använt närmas regelmässigt.
Det här är robotar som med hjälp av GPS följer en inprogrammerad karta, och de har en fruktansvärd träffsäkerhet, en träffsäkerhet som åstadkoms med hjälp av kombinationen karta och signaler från ovan.
De äldre apparaterna hade den nackdelen, att de, efter det de väl var avfyrade, sökte upp det objekt i närheten, som avgav mest av de signaler, som de var inställda på att följa. Så det var inte alls sagt att de träffade rätt mål!
Fick de rätt riktning från början var chanserna goda, men också då kunde de störas av något oväntat.
Kryssningsroboten kan inte störas på det sättet, den måste förstöras om den inte ska träffa målet.
Här finns nyttiga lärdomar också för det andliga sökandet! (Tro nu bara inte att jag är någon krigsgalning fast jag använder såna här bilder!)
Att en människa blir vad vi brukar kalla en sökare är alltid positivt, vad jag kan förstå. Gud har lagt evigheten i våra hjärtan, och det är det, som gör att människan är, som någon har sagt, obotligt religiös, har den här aningen om något annat, högre, mera.
Alltifrån fallets dag hörs ekot av Guds rop:”Adam, var är du?” ned genom seklerna i mänskobarnens hjärtan. Många väljer att tysta ner det, andra börjar söka efter källan till sin inre oro och längtan, och detta är då en god sak..
Då sökandet börjar är frågan: Hur fungerar målsökningen? Vad är det jag använder mig av för att komma rätt?
Några är ljussökare. De vill ha en sanning, ett system, som kan förklara tillvaron. En ”andevetenskap” om man så vill. Med rätt kurs från början är chansen stor att de kommer de rätt. Jesus är ju sanningen, och Han har sagt att det är sanningen som frigör.
Problemet är att det finns så mycket annat än Jesus att välja på, så många störningssändare!. I tusentals år har människor tänkt ut den ena filosofin, läran, tankesystemet efter det andra, och i vår tid har vi det samlade resultatet av all deras tankemöda tillgängligt. Den summan är då det som Creedence Clearwater Revival sjöng om för snart femtio år sen:
”Long as I remember the rain´s been coming down, clouds of mystery pouring confusion on the ground
good men through the ages have tried to find the sun, and I wonder, still I wonder, who will stop the rain….
Det är lätt att söka sig vilse när containervis med mänsklig, motsägelsefull ”vishet” hälls över en från de skymmande moln av obegripligheter, som seklernas grubblerier har åstadkommit…
Och det som gör oss så mottagliga för allt detta, det är att det, som andra människor tänkt ut alltid ter sig mer lättfattligt och logiskt för oss, än Guds tankar!
Så, den som söker ljus på fel ställe löper stor risk att hamna i något, som han kanske själv uppfattar som det stora ljuset, men som Gud kallar för det stora mörkret.
Andra söker värme. Att någon bryr sig, intresserar sig för dem, blir den signal som styr in dem mot mål.
Gud är kärlek, Gud är värme, Gud är gemenskap. Vi ser alltså, att också det här sökandets inriktning är rätt från början.
Tyvärr är det så, att snart sagt varenda religiös sekt eller sammanslutning, som finns i denna värld, har reda på att det finns målsökande människor med denna inriktning. Kommer du in i ett sådant gäng, då blir du sååå välkomnad och omhändertagen. Risken är att du också så småningom blir hjärntvättad och personlighetsförändrad… och det var ju inte vad du sökte.
Det finns de som söker frihet, och det är också en i grunden god riktning! Jesus säger ju, att den som Han gör fri verkligen blir fri. Inget fel i det sökandet heller!
Men den människa, som söker frihet i den andliga världen, kommer många gånger att få lockande erbjudanden om ett annat slags frihet än den, som Jesus talar om, den frihet, som handlar om att bli fri från det, som hindrar oss från att följa Honom.
Sökaren erbjuds t ex ofta en frihet, som innebär att man själv formar sin egen religion! Sådan frihet erbjuds ganska långt t ex inom det väldiga virrvarr av nya och gamla religioner, visioner, spekulationer, astrologier, schamanier, häxerier osv som går under samlingsbeteckningen New Age. Där får man plocka vad man vill från det andliga smörgåsbordet, och allt sägs vara lika bra…
Kryssningsroboten följer som sagt en karta, håller kursen med hjälp av satellitsignaler, och är därigenom tämligen väl skyddad mot yttre störningar. Den kommer rätt – förutsatt att kartan är rätt!
Samma sak gäller den andlige sökaren. Följer jag mitt behov av värme, min längtan efter frihet, eller min önskan att finna sanningen med stort S, då är det risk att jag förirrar mig. Har jag en felaktig karta hamnar jag säkert vilse! Och eftersom Predikarens ord om det myckna bokskrivandet har visat sig vara i högsta grad profetiska, är det gott om tvivelaktiga kartblad.
Har jag däremot en korrekt karta, och följer den, då har jag helt andra chanser. Förutsatt att jag kan läsa den, erkänner att jag behöver den, och vet var jag befinner mig på den, ska vi väl tillägga…
De andliga sökarna av i dag förkastar ibland Guds karta alltför lättvindigt. På samma gång som sökare utan tidigare församlingsanknytning söker sig till den Jesus Bibeln berättar om, händer det att barn till troende föräldrar, människor som vuxit upp i ett kristet hem, underkänner den livsväg de redan fått information om, och istället för att stanna vid vattnet ger sig ut i öknen för att jaga hägringar!
Bibeln är ingen förlegad bok, tvärtom. Den är lika aktuell som karta i det andliga målsökandet idag som den nånsin har varit. Den ger besked om var vi står (”Du står här”), och den ger besked om vart vi måste gå för att komma dit vi vill komma.
Gemensamt för alla falska kartor är att de ger fel besked på dessa avgörande punkter.
Var hittar vi då ”här står du-krysset på en korrekt andlig karta?
Enligt Guds karta är detta var du står, vad du är: Du är en syndig människa, bortkommen från Gud, som behöver renas från din synd och försonas med Gud, innan du kan komma till Honom.
”Vadå syndare, jag känner inget behov av någon försoning, jag vill ju bara hitta sanningen och meningen med livet”, kan jag höra dig säga. Men tänk dig nu följande situation: att du kommer in till en stad med bil.
Första korsningen är det rött, andra och tredje likaså. Och du stannar snällt. Men i fjärde korsningen är ditt tålamod slut, och du kör mot rött. Och lagens väktare haffar dig. I det läget brukar man gripas av en oemotståndlig lust att börja förklara sig. Tänk dig att du skulle dra till med det här:
”Men snälla konstapeln, jag har ju stannat för rött i tre korsningar i rad, så det måste ju jämna ut sig med att jag inte stannade här…”
Det skulle du inte, för det vet vi alla att det inte gör. När vi stannar för rött gör vi bara vad vi ska, det får vi inga pluspoäng för. Men det märkliga är, att att vi inte tycks kunna överföra den enkla insikten till det andliga livet!
Vi får inga pluspoäng när vi gör det rätta. Enligt Jesus är det bara vad vi är pliktiga att göra!
Om en mänska lever syndfritt i hela sitt liv med undantag för ett enda ögonblick, då är den människan skyldig till att ha ”kört mot rött”den gången.
Och i förhållande till Gud har vi ingen valuta att betala böterna med.
Därför, du vanliga, hyggliga, medmänskliga, pålitliga medmänniska, behöver du försoning, du likaväl som den värste skurk och bandit. De falska kartorna talar inte om för dig att det är här du står. De har sina kryss på andra ställen. Följ dem, och du hamnar fel.
De berättar kanske för dig att du genom att följa den eller den store ledaren kan bidra till att mänskligheten får sitt ödesbestämda lyft.
De berättar för dig vilken väldig kapacitet som bor i dig, hur du ska stiga till nya medvetenhetsnivåer, vilka möjligheter att utöva andligt inflytande och makt som finns för de invigda, vilken fantastisk framtid som väntar mänskligheten, bara den stora invokationen blir hörd och lord Maitreya kommer, men – inte ett knyst om ditt behov av försoning och din totala oförmåga att betala vad du är skyldig.
Adam, var är du? Det finns En som söker efter dig mer intensivt än du nånsin sökt efter någonting. Visste du det?
Det är för att Han ropar på dig, som du har blivit en sökare. Visste du det?
Och Han vill berätta för dig var du står, inte för att döma dig, utan för att du ska kunna hitta rätt, hitta hem. Visste du det?
Jesus säger att Han är allt det vi söker, allt det vi behöver. Han säger också att Han är vägen till Fadern. Enda vägen. De falska kartorna talar ofta vackert om Jesus, och vi kan förledas att tro att det här egentligen är samma sak med andra ord.
Men om man presenterar en Jesus minus Golgata, minus försoningsundret, minus sann människa, minus sann Gud som är upphöjd över allt och alla, då är det en annan Jesus än den, som Fadern sände till räddning för Adams alla vilsegångna barn.
Jesus frågade vid ett tillfälle sina lärjungar vem människorna sade att Han var. Det gjorde han inte för att Han var intresserad av skvaller, utan för att lära dem att inte bygga sin uppfattning om Honom på mänskliga omdömen! Kanske vi skulle låta Herren ställa den här frågan igen, till oss, som lever tvåtusen år senare! Det kan ju vara intressant att också nu stanna upp, och jämföra vad andra nuförtiden säger om Jesus med vad Han själv säger om sig!
En del säger: ”Jesus var en stor vishetslärare, i samma klass som Konfucius eller Buddha.”
Hans samtida uppfattade Honom inte på det sättet, i alla fall. Vishetslärare fanns det från förr inom judendomen, och någon sådan var Han definitivt inte, det märktes bara alltför tydligt. En som gör sådana saker som Jesus gjorde måste vara något mer än en vishetslärare, det är ena sidan av saken. Den andra är att en människa, som påstår såna saker om sig själv som Jesus gör, aldrig i livet kan kallas vishetslärare. Han är antingen en bedragare, eller galen, eller besatt – eller också är han just det Han säger sig vara: Guds enfödde Son.
Hans mor och syskon kom vid ett tillfälle för att ta hand om Honom, för de trodde Han var tokig, och vid fler än ett tillfälle drog människorna den slutsatsen, att Han måste vara besatt av en ond ande…
Andra menar att Jesus var en människa, som blivit medveten om sitt gudomliga ursprung, och att vi alla kan bli som Jesus, bara vi kommer till samma insikt som Han. ”Vi är ju alla Guds barn”, brukar det heta.
Jesus själv är av helt annan åsikt! I sitt berömda nattsamtal med Nikodemus i Joh. 3 konstaterar Han först att en människa måste bli född på nytt för att bli ett Guds barn av den sort, som har något ärende in i himmelriket, och sedan börjar Han tala om sin förestående död, hur Han ska bli upphängd på trä på samma sätt som Mose satte upp kopparormen i öknen.
Nikodemus har nämligen frågat hur det ska gå till att bli född på nytt, och det är som svar på den frågan Jesus hänvisar till sin kommande försoningsdöd!
Avslutningsvis sammanfattar Han hela sitt uppdrag på jorden i Joh 3:16. Faderns kärlek till den här världen är så stor, att Han t o m var villig att låta sin ende Son komma hit för att bygga upp den rivna bron mellan himmel och jord igen, med sig själv som material…
Detta är den Jesus, som vi ska söka – och om vi väljer att låta bli, är ju konsekvensen naturligtvis att man inte har någon nytta av en bro, om man inte går på den!
”Jag är vägen, sanningen och livet, ingen kommer till Fadern utom genom mig.”
Ett av de mest hårresande påståenden jag stött på är f ö hämtat just från en New Age-profet, som säger att Jesus visserligen är vägen, men för att komma in på vägen måste man använda Lucifer som bro.
Gomorron yxskaft, skulle man ha lust att säga.
Det har gått tvåtusen år sedan vi fick veta att den onde kommer att förskapa sig till en ljusets ängel. Västländerna har varit kristnade en stor del av den tiden, och således haft tillgång till varningen.
Och idag är massor av människor ändå beredda att tro på sådan här smörja, att använda den som karta i sitt sökande!
Så finns det halvgudsfunderingarna, de hinduiska tankarna om andeväsen, som allt emellanåt inkarnerar sig i mänskokroppar, och dessa människor blir då alldeles särskilt upplysta andliga vägledare. Inom nyandligheten är det här en vanlig förklaring på hur Jesus kunde vara så speciell. ”Han var en avatar”. ”Visst var han speciell, men inte unik!” Men Jesus säger om sig själv att Han är unik, och Han bevisar det på det mest drastiska sätt man kan tänka sig: Han uppstår kroppsligen från de döda
Så. Människor kommer med vantolkningar och bortförklaringar.
Människor säger sig kunna läsa mellan raderna i Bibeln, men tycks inte ens klara av att läsa vad som står på dessa rader!
Egna spekulationer om vem, och vad, Jesus kan tänkas ha varit hålls för mer trovärdiga, än det Jesus faktiskt själv säger.
Allt för att slippa erkänna att krysset på Guds karta faktiskt är på rätt ställe, allt för att lippa erkänna, att med den utgångspunkten finns det bara en väg framåt, och det är vägen via korset, den väg som heter ”omvänd dig, och tro evangelium!”.
På Guds karta är korset likaväl som krysset tydligt utmärkt!
Jesus ger rätt att vara Guds barn åt dem som tror på Honom, och de blir födda på nytt i samma ögonblick de tar emot Honom. Och detta, att bli född på nytt, ska inte förväxlas med reinkarnationslärans tröstlösa ekorrhjul! Det är människan förelagt att en gång dö, och sedan dömas.
Det påstås också att alla religioner för till Gud, och att kristendomen varken är bättre eller sämre än någon annan.
Alla religioner är ett uttryck för sökande efter Gud, det är visst och sant, och drar man ner kristendomen till att vara enbart en religion, alltså ett system av idéer och mänskotankar om hurudan Gud månntro är, och hurudana vi månne borde vara, för att denne Gud ska vara nöjd med oss, då är det inget att förvåna sig över att sådana tankar uppstår.
De människoskapade – och ibland också antagligen övernaturligt inspirerade religioner, som finns, (det finns ju övernaturlig inspiration som kommer från annat håll än från Gud) - säger antingen att det är möjligt för oss människor att genom att sköta oss tillräckligt bra klättra upp till Gud, eller också, än värre, att det är möjligt för oss att bli gudar.
Kristendomen är berättelsen om Gud, som kommer ner till oss. Den kristna tron är liv i gemenskap med Jesus och med de andra som tror, dvs om den kristna tron får vara vad den är tänkt att vara!
Kanske du reagerade på ordet ”övernaturligt” här ovan? Vi har ibland en blind fläck vad det gäller övernaturliga saker. Vi tror, att om något tillkommer på övernaturlig väg, så måste det väl vara Gud bakom?
Om det vore så enkelt.
Men det är det inte! Det sker massor av övernaturliga saker, som har sin källa i den onda andevärlden. Jag tvivlar inte alls på att de människor inom t ex New Age, som säger sig ha övernaturliga upplevelser och förmågor, verkligen i många fall också har det! Men för mig är det inte det som är det avgörande. Det som verkligen intresserar mig, det är vad de säger om Jesus, och vad de krafter, som talar genom dem, har att säga om Jesus.
Om det visar sig vara en annan Jesus än Han, som presenterar sig för oss i evangelierna, då drar jag öronen åt mig.
Ingen vishetslärare kan betala mina böter.
Ingen avatar, ingen inspirerad religionsstiftare.
Ingen människa, hur begåvad, vis eller upplyst hon än må vara, kan jämna ut mitt konto med Gud. Inga andemakter heller.
Det finns många som har idéer om hur synd ska gottgöras.
Men bara En, som utplånar den.
Bara En, som kan låta mig gå vidare som en fri människa!
Det finns många som drömmer drömmen om gudomlighet, den som först fick människan att gå bort från Gud och börja söka på fel ställe..
Men det finns bara En, som kan förena oss med Gud, bara en, som det är mödan värt att söka…