I början av 2006 beslöt FN att bilda en ny organisation, vars uppgift skulle vara att ta upp frågor om brott mot de mänskliga rättigheterna i FN:s medlemsländer.
Det hade i och för sig funnits en sådan organisation redan tidigare, ”FN:s kommission för mänskliga rättigheter”, men den hade förlorat all trovärdighet på grund av att många av de stater, som satt med i den, inte ens brydde sig om att garantera mänskliga rättigheter för sin egna medborgare.
Nu skulle man då alltså börja från rent bord med en splitterny organisation, ”FN:s råd för mänskliga rättigheter”, på engelska ”United Nations Human Rights Council”.
Alla var dock inte så begeistrade, en del av FN:s medlemsländer röstade mot bildandet av det nya organet med motivationen att det saknades garantier för att inte stater, som själva bryter mot konventionen om de mänskliga rättigheterna, återigen skulle kunna ta sig in också i den nya organisationen, och sabotera dess arbete på samma sätt som den förras.
Man tyckte alltså att det hade räckt med att sätta bockarna till trädgårdsmästare en gång.
Men, majoriteten röstade för, och UNHRC bildades.
Så, hur gick det? Fick världen en organisation med medlemsländer, som ärligt och opartiskt jobbar för att granska hur de mänskliga rättigheterna efterföljs? Blev skurkstaterna hållna på utsidan, och har de blivit utpekade och fördömda på grund av sina brott?
Svaret på den frågan är vad de, som röstade mot, befarade att det skulle bli.
Detta FN:s dåliga skämt till organisation har under sina första verksamhetsår inte fördömt något annat land i världen än Israel, men Israel har man minsann fördömt så det räcker.
Då undrar man ju varför man inte haft några fördömanden för folkmorden i Sudan?
Varför håller man tyst om Kina, om Kuba, om Iran, om Vitryssland?
Inte ett knyst om Saudiarabien, inte heller om något enda av de länder i världen som styrs av militärdiktaturer. Varför?
Jo, det får man veta när man tar en titt på listan över medlemmar i detta FN-organ för mänskliga rättigheter.
Den hittar man t ex på Wikipedia – jag hade länken här först, men den drog till sig så många spamkommentarer, att jag fann för gott att ta bort den.
Här ser man att rådet domineras av just de länder, som det skulle övervaka!
Här finns ett block afrikanska länder, som inte just gjort sig kända för att bry sig om mänskliga rättigheter, ett block likasinnade islamiska stater, samt Ryssland och Kina, som inte heller tål någon närmare granskning på det här området.
Dessa stater sitter nu där och skyddar varandra – och ägnar sig samfällt åt att fördöma Israel, det enda land, som aldrig kommer att sitta som medlem i rådet ifråga.
Det är nämligen så infernaliskt ordnat, att man måste ha minst 97 röster för att bli invald, oavsett hur många länder, som finns med vid omröstningen i generalförsamlingen, och det betyder att de nämnda blocken alltid kan rösta bort sådana länder de inte vill ha – och rösta in sådana de vill ha.
Så om du läser om nya fördömanden av Israel på grund av brott mot de mänskliga rättigheterna, och FN står som avsändare, kom då ihåg vilka det är som är de verkliga avsändarna – länder som själva bryter mot de mänskliga rättigheterna, gör det i stor skala, systematiskt, och utan minsta tanke på att sluta med det!
Om någon vill ha noggrannare dokumentation på vad detta råd har sysslat med, så finns det material så det räcker på nätet, bara att googla och se!