Här är då en redovisning av vad jag hittade när jag gick igenom de trettio första psalmerna i Bibel 2000-Psaltaren. I mina kommentarer har jag använt följande förkortningar:
BK: Bibelkommissionen, FB: Svenska Folkbibeln,
1917: 1917 års översättning, KJ: New King James Version,
NIV: New International Version, F1938: Pyhä Raamattu 1938
Psalm 1
1:2
B2000: ”utan har sin lust i Herrens lag, och läser den dag och natt”
1917: ”…, och tänker på hans lag både dag och natt”
FB: ”…, och begrundar hans lag dag och natt”
KJ: ”…, and in His law he meditates day and night”
Enligt Bibel 2000 ska man alltså ”läsa” Guds lag dag och natt för att få del i den välsignelse psalmen utlovar.
Ska man lyda detta orimliga påbud lär det bli svårt att vare sig sköta sitt jobb eller få någon nattsömn.
De andra citerade bibelöversättningarna talar om att ”tänka”, ”begrunda” eller ”meditera” över Gudsordet, och det är då betydligt rimligare!
Då blir det fråga om att ha en livsstil där man ger tid till att ta reda på vad Guds Ord säger, för att sedan tänka över hur ens liv och handlingssätt står sig inför det, och där man söker tolka det som händer i världen utifrån vad Gud har uppenbarat.
Det hebreiska ord som här använts är ”hagah”, som betyder ”tänka”, eller ”begrunda”. Det översätts aldrig med ”läsa”.
Hebreiskan har inget ord som entydigt betyder ”läsa”, men inget av de ord som brukar användas i den betydelsen finns här i texten.
BK:s ”översättning” ändrar alltså betydelsen av texten utan att ha någon grund för att göra det.
Psalm 2
2:11-12
Här har vi den första förvanskade Messiasprofetian i BK:s psaltare.
B2000: ”Tjäna Herren i fruktan, hylla honom i bävan! Annars vredgas han och ni går under, ty hans vrede kan lätt blossa upp. Lyckliga de som flyr till honom.”
KJ: ”Serve the Lord with fear, and rejoice with trembling. Kiss the Son, lest He be angry, and you perish in the way, when His wrath is kindled but a little. Blessed are all those who put their trust in Him.”
NIV: ”Kiss the Son, lest he be angry, and you be destroyed….”
FB: ”Ge Sonen hyllningskyss, så att han ej blir vred och ni går under på er väg…”
OM något i grundtexten inte passar BK, då säger de att den är i ”oordning”, och sedan konstruerar de sin egen text efter egen fri fantasi. Översättningsteamen bakom New King James och New International Version har, med all sin väldiga sakkunskap och dito resurser, inte upptäckt någon ”oordning” i texten, de har bara översatt den rakt upp och ner.
Men det finns makter som absolut inte vill ge någon hyllningskyss åt Sonen, och när BK här helt enkelt utelämnar uppmaningen till jordens mäktige att hylla Sonen gör de gemensam sak med dem.
Psalm 4
4:4
B2000: ”Ni ska veta att Herren har varit förunderligt god mot mig, han hör när jag ropar till honom”
1917: ”Besinnen dock att Herren har utvalt åt sig den fromme, Herren hör när jag ropar till honom”
KJ o NIV: ”But know that the Lord has set apart for Himself he who is godly, the Lord will hear when I call to Him”
Den här psalmen vill förmedla den trygga insikten om att även när ens medmänniskor föraktar och förkastar en, får den troende vila i vissheten om att vara utvald av Herren och avskild för Honom.
Därför är B2000-versionen inte bra, den talar ju inte om att vara utvald och avskild.
4:5
B2000: ”Upprörs ni, så synda inte. Säg där ni ligger på er bädd: ‘Var stilla’”
KJ: ”Be angry and do not sin. Meditate within your heart on your bed, and be still”
FB: ”Grips ni av vrede, så synda inte! Tänk efter i era hjärtan under nattens vila och var stilla”
Jag vet inte vad B2000 har emot meditation och eftertanke. I psalm 1 var den ersatt med ”läsa”, och här har den fått utgå till förmån för ”säga”. Ändå är det ju just det här med att räkna till tio och tänka sig för man behöver när man ilsknar till!
Men det som är verkligt illa är att ”vrede” har blivit till litet allmän ”upprördhet” i BK:s bibel. Det man därmed gör är att bryta en länk till NT.
Det här stället citeras i Ef. 4:26, och där har nog minsann också B2000 skrivit ”grips ni av vrede så synda inte”!! Så varför inte här? Allt sunt förnuft säger ju, att om ett ställe i GT citeras i NT, då ska de väl vara någorlunda likadant översatta på båda ställena??? Det är nästan så man grips av vrede…
Psalm 5
5:9
B2000: ”Herre, led mig rätt”
1917,FB: ”Herre, led mig genom din rättfärdighet”
KJ, NIV: ”Lead me, oh Lord, in your righteousness”
F1938: ”Herra, johdata minua vanhurskaudessasi”
Nog är det väl ändå skillnad på att vilja bli ledd ”rätt”, och vilja bli ledd i och genom Herrens rättfärdighet!
Att be om att bli ledd rätt är blott och bart att uttrycka en önskan om att få näsan vänd åt rätt håll, utan att det händer något desto mer med en på insidan.
Att be om att bli ledd genom Guds rättfärdighet är att be om livsförvandling! Det är att be om att få lagen skriven i sitt hjärta!
Och det är vad psalm 5 vill lära oss att be om.
Bibelkommissionens textförkortning stympar texten.
Psalm 7
7:12
B2000: ”Gud är en rättvis domare, en Gud som alltid kan vredgas”
NIV: ”God is a righteous judge, a God who expresses his wrath every day”
KJ: ”God is a just judge, and God is angry every day”
FB: ”Gud är en rättfärdig domare, en Gud som dagligen visar sin vrede”
1917: ”Gud är en rättfärdig domare, och en Gud som dagligen vredgas”
Så här slätar B2000 över det faktum att Gud är en helig Gud, som ständigt, varje dag, vredgas över all människornas synd och orättfärdighet, och säger istället att Gud ”alltid kan vredgas” – därmed tydligen inte sagt att Han någonsin verkligen gör det!
Men om en bibelöversättning görs för att svara mot det ”allmänkulturella behovet” gäller det väl att se till att den vrångbild av Gud, som tyvärr är bara alltför vanlig, alltså bilden av den snälle och menlöse söndagsguden, som dyker upp en gång i veckan och sprayar ut litet billig nåd över alla inom synhåll, inte naggas för mycket i kanten.
Jag är dock illa rädd för att om man via vinklad översättning på det här sättet går och pressar in den bilden i bibeltexten, då blir detta en sak till som Han vredgas över!
Psalm 8
8:2-3
B2000: ”Herre, vår härskare, väldigt är ditt namn över hela jorden. Jag vill besjunga din himmelska prakt med ett barns, ett dibarns mun. Du har rest ett värn mot dina fiender för att betvinga ovän och hämnare”
1917: ”Herre, vår Herre, hur härligt är icke ditt namn över hela jorden, du som har satt ditt majestät på himmelen. Av barns och spenabarns mun har du upprättat en makt för dina ovänners skull, till att nedslå fienden och den hämndgirige.”
FB har samma översättning med modernare språk.
KJ: ”O Lord, our Lord, how excellent is Your name in all the earth, You who set your glory above the heavens! Out of the mouth of babes and infants You have ordained strength, because of your enemies, that you may silence the enemy and the avenger”
NIV har i stort sett samma ordalydelse.
När man jämför ser man att verserna i B2000 avviker helt från de andra. BK har inte översatt texten, de har gjort en parafrasering.
På samma gång har de lyckats ändra innebörden totalt.
Det som verserna ska säga, nämligen att lovsången från de små barnens mun har en sådan kraft i andevärlden att dess väldige viker för den, och att det är Gud själv som har gett den kraften åt den, det försvinner totalt i B2000.
Istället serveras vi det orimliga påståendet att psalmförfattaren själv skulle vilja jollra som ett spädbarn, och kopplingen mellan det som kommer från barnens mun och segern över Guds fiender är borta.
Jesus själv ger för övrigt besked om hur den här texten ska översättas i Matt 21:16
”Ur barns och spädbarns mun låter du en lovsång stiga upp till dig” (FB)
8:6-7
B2000: ”Vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom? Du gjorde honom nästan till en gud, med ära och härlighet krönte du honom”
Den här texten citeras i Hebr.2:6-8, och där står det så här i B2000(!!): ”Vad är en människa eftersom du tänker på henne, en människoson, eftersom du tar dig an honom? En liten tid lät du honom vara ringare än änglarna, men med ära och härlighet krönte du honom”
Och det är helt korrekt!
Enligt Hebreerbrevet är det här en Messiasprofetia, en profetisk beskrivning i psaltarpsalmen av hur Kristus blir människa – ”Människoson”, och i denna utblottelse och avstående från Gudslikhet blir ”mindre än änglarna”, och sedan blir satt till Herre över allt.
Det här med ”nästan till en gud” är ett gammalt fel från 1917, som BK av sina vanliga förnekarskäl har valt att bibehålla.
Att de har översatt ”ben adam” med ”dödlig” är ett alldeles splitternytt fel, som de själva har uppfunnit, naturligtvis av samma skäl! ”Ben adam” betyder ”människoson” och inget annat!
Så här har då BK återigen fixat till sin översättning så att messiasprofetian ska försvinna och länken mellan GT och NT brytas.
När man ser i KJ, FB, eller NIV har de samtliga översatt psaltartexten och Hebreerbrevet på samma sätt, och låtit profetian i Psaltaren få stå oförfalskad, med både ”människoson” och ”ringare än änglarna.”
Om man tar B2000-texten och låter den syfta på Jesus, då får man för övrigt i praktiken en förnekelse av Jesu gudom! ”Nästan till en gud”.
Psalm 9
9:6
B2000: ”Du röt åt folken”.
Andra översättningar använder ord som ”näpste”, ”bestraffade”, eller ”rebuked”. Och det låter litet mer artikulerat…
9:11
B2000: ”De som känner dig, Herre, litar på dig”
Igen ett ställe där BK utelämnat ”namn”.
”De som känner ditt namn förtröstar på dig”, ska det vara!
Se kommentarerna till 1 Mos 4:26 och 33:20.
9:15
B2000: ”…jubla över din hjälp i Sions portar”.
Här har man lämnat bort ”dottern”.
1917, FB, KJ, NIV och F1938 talar samtliga om ”dottern Sions portar”.
Att bara lämna bort ord, som dock finns i grundtexten, vad är det för fasoner? Hur ska man kunna lita på en sån översättning? Hur ska bibelläsarna kunna veta, vad BK funnit för gott att utelämna eller ändra?
Psalm 12
12:7-8
Här är både innehåll och syftningar ändrade till oigenkännlighet.
B2000: ”Herrens ord är rena ord, silver renat i degeln, guld sju gånger luttrat. Herre, bevara oss, skydda oss alltid för detta släkte”
KJ: ”The words of the Lord are pure words, like silver tried in a furnace of earth, purified seven times. You shall keep them, o Lord, you shall preserve them from this generation forever”
FB: ”Herrens tal är ett rent tal, likt silver som rinner ner på jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger. Du Herre skall bevara dem, du skall för evigt beskydda dem för detta släkte.
När man ser på psalmen i sin helhet ger den utrymme för två tolkningar, båda nyanserna finns där: Dels ett löfte om att Herren ska beskydda de svaga och förtryckta som omtalas i v. 6, men dels också ett löfte om att Herren ska bevara och beskydda sitt rena Ord från gudlösa människor med hala tungor som talar stora ord!
Den senare nyansen försvinner helt i B2000, eftersom man där ändrat ”dem” till ”oss”. Någon syftning på Guds Ord kan inte utläsas ur Bibelkommissionens text.
Man får bara säga tack och lov för att Herren dock har hållit sitt löfte att bevara sitt Ord, annars skulle det ha varit sönderplockat och bortkastat för länge sedan. ”Gudlösa och stortaliga människor med hala tungor”, sådana som den här psalmen också talar om, har det aldrig varit nån brist på.
Sen kan man ju undra varifrån BK har tagit ”guld” i texten?
Det är väl tänkt som en poetisk utsmyckning, men sådana hör hemma i parafraser, inte i översättningar.
Psalm 16
16:2-3
Här finner vi en ”tvärtomöversättning”, alltså en text som BK har vänt upp och ner på och fått att betyda något helt annat än mina övriga biblar säger.
B2000 säger: ”Usla är de som hålls heliga i landet, dessa väldiga vill jag inte veta av.”
Medan de övriga enstämmigt förklarar: ”De heliga som finns i landet, de härliga, hos dem har jag all min glädje.”
Ser man på sammanhanget är den oförvanskade textens budskap att den som har sin glädje i Gud också gläder sig över Hans heliga, men tar avstånd från avgudadyrkare och ondska.
16:8-10
Enligt Apg 2:22-28 är den här psaltartexten en Messiasprofetia. Så då är det med onda aningar man börjar läsa B2000-versionen. Messiasprofetior har en tendens att ändra utseende och förlora i igenkännlighet i Bibelkommissionens texter.
B2000: ”när han står vid min sida vacklar jag inte.”
Att döma av den formuleringen står då Herren vid sin heliges sida somliga dar, och då vacklar han inte, men andra dar är Herren upptagen på annat håll, och då vete fåglarna hur det går….
Något ”när” finns inte i andra biblar. Där konstateras det bara som ett faktum att Herren står vid hans sida, punkt!
B2000: ”du låter inte din trogne se graven”.
Det här felet har tillåtits hänga med från 1917, fast det skulle ha varit så enkelt att rätta till, om viljan hade funnits. Det ska inte vara ”graven”, det ska vara ”förgängelsen”(FB)!
Mina engelska biblar översätter med ”decay” och ”corruption”. Och då blir det rätt. Jesus blev begravd, så han fick nog ”se graven”, men hans kropp uppstod, den förmultnade inte!
Som texten ser ut i B2000 är det tämligen omöjligt att koppla den till Jesu död, begravning och uppståndelse! Ännu en borttrollad messiasprofetia…
Psalm 22
I denna fruktansvärda psalm profeterar David detaljerat om Jesu korsdöd. I B2000 har viktiga detaljer ändrats, så att det inte längre är tydligt vad psalmen handlar om.
v15, B2000: ”…benen lossnar i min kropp”
1917, FB: ”…alla mina leder hava skilts åt”
KJ, NIV: ”…all my bones are out of joint”
F1938: ”…kaikki minun luuni ovat irti toisistansa”
Texten beskriver hur tyngden i den hängande kroppen får senorna att töjas och ledytorna att skiljas åt, och också vridas ur led när offret vrider sig av smärta under tortyren.
När B2000 skriver ”benen lossnar i min kropp” är det inte lätt att begripa vad man menar händer. Detta att benen lossnar/skiljs FRÅN VARANDRA får inte utelämnas om man vill ha kvar textens innebörd.
v17, B2000: ”Händer och fötter är skrumpnade”
Övriga översättare är överens om att händerna och fötterna ”genomborrats”, vilket ju är en klar beskrivning av korsfästelse.
Redan Septuaginta, en översättning av GT från hebreiska till grekiska som gjordes av en grupp judiska skriftlärda redan 200 f.Kr., översätter här hebreiskans ”kaar” med ”genomborra”, inte ”skrumpna”.
Och där kan man knappast påstå att det är de kristna, som i efterhand försökt få texten att syfta på Jesus, inte när texten skrevs tvåhundra år innan Jesus föddes!
v19, B2000: ”de delar mina plagg mellan sig, de kastar lott om mina kläder”
Den korrekta översättningen ska vara: ”De delar mina kläder mellan sig och kastar lott om min klädnad”
Det är nu 1917, FB, KJ och NIV överens om.
Vad är då skillnaden? Jo, orsaken till att det kastades lott om Jesu livklädnad var att den var vävd i ett stycke, och inte kunde delas utan att bli förstörd! Det var fråga om ETT plagg när det kastades lott, när de övriga kläderna skulle fördelas behövdes ingen lottkastning.
När B2000 säger ”de kastar lott om mina kläder”, med ”kläder” i flertal, då syns inte den exakta förutsägelsen längre, det blir bara lite ungefär ditåt! Men i Joh 19:23-24 talar B2000 nog minsann helt korrekt om hur soldaterna kastar lott om den odelbara livklädnaden.
BK:s utgångspunkt är tydlig så det räcker: Eftersom de är av den åsikten att något sådant som framtidsförutsägande profetia inte finns, så gäller det att översätta sådana så att de inte syns.
I v22 är slutet på versen utelämnat i B2000. Versen ska sluta med konstaterandet ”du bönhör mig”/ You have answered me”.
v30 I den här versen sträcker sig visionen fram mot uppståndelsens dag, den dag då alla knän ska böjas för Jesus, också deras som är under jorden. Men B2000 har gjort en tvärtomöversättning, så i den säger versen något helt annat än vad den säger i andra biblar.
Så här översätts den i allmänhet: ”Alla mäktiga på jorden ska äta och tillbe. Inför honom ska de böja knä, alla de som far ned i stoftet, de som ej kan hålla sin själ vid liv” (FB,1917)
”All the rich of the earth will feast and worship, all who go down to the dust will kneel before him – those who cannot keep themselves alive” (NIV,KJ)
Och så här låter den i B2000: ”De som sover i mullen kan inte hylla honom, de som vilar i jorden kan inte böja knä för honom, men jag lever för honom….”
Det är onekligen en viss skillnad! Hittar du någon aning i Bibelkommissionens text om ett kommande tillfälle när alla, både levande och döda, ska böja knä för Jesus?
v32 avslutas med konstaterandet ”Han har gjort det”, och en uppmaning att förkunna det budskapet för kommande släkten. Detta ”Han har gjort det” syftar bakåt på psalmens beskrivning av försoningsdramat, och är samtidigt psalm 22:s förutsägelse av hur Jesus kommer att ropa ut ”Det är fullbordat”(”jag har gjort det”) innan han dör.
Också denna sista rad har B2000-översättarna lyckats dribbla bort.
”ty han grep in”, står det där.
Inte att undra på att man jobbade i tretti år med B2000. Så mycket tankemöda måste det ha behövts för att man skulle lyckas få sina målsättningar så här grundligt och konsekvent genomförda, att varenda år säkert behövdes…
Psalm 23
v3, B2000: ”Han ger mig ny kraft”
FB, 1917: ”Han vederkvicker min själ”
NIV, KJ: ”He restores my soul”
Tänk dig en utbränd, slutkörd, deprimerad mänska som kommer till psykologen. Kanske han vill ha en snabblösning på sina problem, helst i form av mirakelpiller i en burk som kan hjälpa honom att orka köra på som förut. Men är det vad han behöver? Är det inte det inre, själsliga helandet och vilan och upprättelsen som är hans verkliga behov?
B2000 får mig att associera mer till pillermetoden än till det Herren verkligen säger att Han vill göra, och det blir så dels pga att ordet ”själ” är helt utelämnat, och dels av att ”ny kraft” inte är någon bra översättningslösning.
”Vederkvicka”/”restore”, har i B2000 blivit ”ge ny kraft”. Det hebreiska ordet är ”shub”, och har grundbetydelsen ”vända tillbaka”. Engelskans ”restore”, ”återupprätta”, kommer alltså närmast sanningen. Det Herden vill göra med oss blir katastrofalt förminskat i B2000!
v4, B2000: ”Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont”
FB, 1917: ”Om jag än vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag intet ont”
NIV, KJ: ”Though I walk through the valley of the shadow of death”
Som synes har ”dödsskuggans dal” blivit ”den mörkaste dal” i B2000.
Och nog måste väl ”dödsskuggans dal” sägas vara ett mycket mer skrämmande ställe än ”den mörkaste dal”? Har vi någonsin större behov av att veta att Jesus är med, än när vi ”genom dödens dal sist skall gå”? BK tillför inte texten någonting med sin utslätade parafrasering, men de lyckas ta bort något väsentligt!
v4, B2000: ”din käpp och din stav gör mig trygg”
FB, 1917: ”din käpp och stav, de tröstar mig”
NIV, KJ: ”Your rod and Your staff, they comfort me”
Vårt behov av tröst är närmast oändligt, eftersom vi lever i en värld där sorg och motgång och smärta är våra ständiga följeslagare. Vår förmåga att ge tröst är beroende av att vi själva får tröst. Gud är ”all trösts Gud” enligt 2 Kor 1. Att få Herren presenterad för oss som den som tröstar oss är således något mycket viktigt! Så varför är det så viktigt för BK att försöka ta detta ifrån oss, och skriva ”trygg” i stället för ”tröst”? Och inte finns det något som helst stöd i hebreiskan för det här påfundet. ”Nacham” betyder ”trösta”.
v5, B2000: ”Du fyller min bägare till bredden”
FB, 1917: ”och låter min bägare flöda över”
KJ: ”my cup runs over”
NIV: ”my cup overflows”
Jesus, Herden som psalm 23 handlar om, anknyter till den här versen när han i Joh 10 säger att han har kommit för att vi ska ha ”liv i överflöd!” Men Bibelkommissionen tycks inte anse att det ska finnas några löften om överflöd i den här Messiasprofetian.
v6, B2000: ”och Herrens hus ska vara mitt hem så länge jag lever”
1917: ”och jag skall åter få bo i Herrens hus evinnerligen”
Här har 1917 faktiskt den bästa översättningen av alla. De flesta modernare översättningar har nämligen lämnat bort ”åter”, vilket inte är korrekt. Men alla utom B2000 är överens om att det ingalunda bara är ”så länge jag lever” det ska bos i Herrens hus, det är ”evinnerligen”/”for ever”.
Och detta löfte om att åter få bo i Faderns hus, och få göra så för alltid, det är exakt vad liknelsen om den förlorade sonen handlar om!
När Jesus berättar den liknelsen är det som om han samtidigt sade: ”jag är den som tjugotredje psalmen handlar om”.
Om man lämnar bort detta ”åter”, som talar om att det är fråga om att komma tillbaka till något man varit borta från, och också låter evighetsperspektivet försvinna, då går det som det gått i B2000-texten här:
den är precis lämpligt mycket vinklad för att den inte längre ska gå att koppla till Lukas 15 på ett naturligt sätt.
Hela psalmen har blivit körd
I liberalkvarnen och förstörd
Psalm 24
24:5
Här påstår B2000 att den som har skuldlösa händer och rent hjärta får ”riklig lön” av Herren.
Det som texten enligt FB och 1917 utlovar är att han ska få ”rättfärdighet av sin frälsnings Gud”!
Och det är en betydligt mer grundtexttrogen formulering, betydligt mer tankeväckande också!
Det här är både en tillrättavisning och ett löfte. Den rättfärdige ska få rättfärdighet från sin frälsnings Gud, sägs det! Alltså räcker den egna rättfärdigheten inte, inte ens fast den är så stor som den här i v4 beskrivna! Inför frälsningens Gud är vi alla syndare, och av Honom får vi rättfärdigheten som gåva!
Allt detta försvinner i B2000. Det går så när språkdräkten blir viktigare än budskapet.
Psalm 26
26:12
Här, och på många andra ställen i Psaltaren talar B2000 om ”tempelskara”.
Ordet i hebreiskan är ”kahal”, vilket betyder ”församling”. I den här versen står det dessutom i pluralis, ”makhelim”, och borde alltså översättas ”församlingarna”.
Det är lätt att förknippa ”tempelskaran” med stora högtider i Jerusalems tempel, och förlägga lovprisandet enbart till såna tillfällen. Men texten talar om att prisa Gud i församlingarna, alltså överallt! Något ”tempel” omnämns i verkligheten inte här.
Psalm 27
27:8
B2000: ”Sök Herren”, manar mitt hjärta”
1917: ”Mitt hjärta förehåller dig ditt ord: ”Sök mitt ansikte!”
FB: ”Mitt hjärta tänker på ditt ord: ”Sök mitt ansikte”!
KJ: ”When You said: ”Seek My face”, my heart said to you: ”Your face, Lord, I will seek”
Vem är det som manar oss att söka Guds ansikte?
Enligt B2000 är det ”mitt hjärta”.
Enligt de andra är det Gud.
Och eftersom det alltid är Gud som tar första initiativet när Han och mänskan ska mötas är det nog också här så att B2000 är ute på egna vägar. När vi söker Guds ansikte är det som gensvar på Hans kallelse och inbjudan till oss att så göra, inte något våra egna hjärtan kommit på alldeles själva! Och den här texten är också tänkt att påminna oss om att Gud verkligen uppmanar oss att söka Hans ansikte!
Den påminnelsen försvinner i BK:s text.
Och det var några tankar kring Psaltarens trettio första psalmer i B2000-version. Om Herren vill och jag får leva blir det väl av att skriva kommentarer också till de trettio följande så småningom!
Det är klart att jag har missat mer än jag hittat, vad gäller ensidiga eller missvisande översättningar, men det jag hittat räcker mer än väl för att stöda min åsikt att B2000 inte borde användas av någon enda kristen, varken förkunnare eller andra. Det finns hyfsat bra svenska bibelöversättningar att ta till, så låt oss läsa dem istället!