Skatter i himlen

En fråga landade i min brevlåda för ett par dagar sen, och jag och frågeställaren var överens om att jag skulle försöka besvara den här i allas åsyn – någon fler kanske har gått och grunnat på samma sak. Så här lyder den:

Jesus säger att vi inte ska samla skatter på jorden, vi ska samla skatter i himlen, men vad betyder det, egentligen? Hur gör man för att samla skatter i himlen?”

Stället som här hänvisas till, Matt 6:19-21 är taget ur Bergspredikan, och Bergspredikan är en helhet.

Det, som Jesus säger om att vi ska satsa på att samla skatter i himlen, kommer som avslutning på avsnittet som börjar med uppmaningen i 6:1, att vi inte ska göra goda gärningar för att bli sedda av människorna, för gör vi det, då har vi ingen himmelsk lön att vänta!

Det här handlar alltså om att vi inte kan både få ut himmelsk jord och jordisk lön, det är antingen / eller.

Att samla skatter i himlen är lika med att handla så, att man har himmelsk lön att vänta, att samla skatter på jorden är lika med att agera för att få jordisk lön.

I det här sammanhanget är det fråga om en speciell situation och en speciell sorts lön.

Jesus ger exemplen att ge gåvor åt de fattiga på ett sådant sätt att andra ser vad man gör, och tycker att man är en fin och generös människa, att skylta med sitt andliga liv, här då sitt böneliv, på ett sådant sätt att man får andras beundran, och att  rentav låta andra få veta, att man är så from och fin att man fastar!

Den lön man då får är en jordisk lön, en skatt på jorden, och den består i att man blir ärad av människorna, att andra ser upp till en och tycker att man är speciell.

 

Sedan säger han att förutsättningen att man ska få himmelsk lön, alltså bli ärad av Gud t ex genom att Han lägger ner av sin kraft och auktoritet i ens liv, är att man avstår från den jordiska.

Det gör man genom att avstå från att låta andra få veta hur generös eller bedjande eller fastande man är.

Är man villig att avstå från den jordiska äran, då samlar man skatter i himlen istället!

När Jesus i Joh 5:44 säger så här: ”Hur skulle ni kunna tro, ni som tar emot ära av varandra och inte söker den ära som kommer från den ende Guden? , då är det just det här med jordisk och himmelsk lön det handlar om.

 

Samma sak gäller det som Paulus talar om i Fil 3, när han säger att allt som förut var en vinning för honom, det betraktar han nu som avskräde, för att i stället vinna Kristus. Det han beskriver som avskräde, det är just allt det, som tidigare hade gett honom ära och anseende här i världen!

Han avstår alltså från den jordiska skatten för att få den himmelska.

Den varning som Jesus ger i Mark 12:38-40 hör också hemma i det här sammanhanget.

 

Och det är inga enkla saker det handlar om här! Vår önskan att bli sedda, erkända, få en klapp på axeln, bli föremål för andras respekt och beundran, är ofta starkare och mer försåtlig än vi riktigt vill erkänna ens för oss själva!

”Vad ska folk tänka, vad ska folk säga, hur kommer människor att se på mig och bemöta mig, om jag inte lever upp till förväntningarna, och också låter dem få veta att jag gör det?”

Det här med att handla i det fördolda går stick i stäv med alla gamle Adams instinkter.

Det blir så lätt som när en församling fått en stor donation , och pastorn berättade om detta i söndagsmötet, och sade att donatorn hade önskat att få vara anonym. Då reser sig en man mitt i salen och säger: ”Ja, jag tyckte det var bäst så!”

Och om någon undrar,  visst har jag gått i den här fällan själv också, och skyltat med mina goda gärningar, och inte bara en gång.

 

Sedan fortsätter ju Jesus där i Matt 6 att tala om vårt förhållande till jordiska skatter av det materiella slaget, så det han säger om att inte samla skatter på jorden är inte bara en avslutning på det han just har sagt om riskerna med att söka jordisk ära och berömmelse, det är också en inledning till hans varning för mammonsdyrkan!

Också vad det gäller pengar och ägodelar finns båda möjligheterna – antingen kan man använda det man har så, att det i verkligheten inte är man själv som äger pengarna, det är pengarna som äger en själv, eller så kan man använda pengarna på ett sätt, som ger himmelsk lön.

Så här säger Jesus i Luk 16:9-11 : ” Jag säger er: skaffa er vänner med hjälp av den orättfärdige mammon, för att de ska ta emot er i de eviga boningarna, när världslig rikedom har tagit slut. Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är ohederlig i smått är också ohederlig i stort. Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederlige mammon, vem vill då anförtro er den sanna rikedomen?”

Hur vi förvaltar de jordiska skatterna har alltså en direkt inverkan på hur det ska gå med den himmelska skatten!

 

Pengarna vi har här och nu är alltså att betrakta som ett test.

Gud prövar oss för att se om vi är villiga att förvalta dem på ett sätt, som står i överensstämmelse med hans ord och vilja.

Är vi inte trogna ifråga om något så smått som euro och cent, hur ska han då kunna anförtro oss de himmelska rikedomarna?

I Apg 20:33-35 ger aposteln en mycket bra sammanfattning av hur detta i praktiken ska förverkligas:

”Silver eller guld eller kläder har jag inte begärt av någon. Ni vet själva att dessa mina händer har sörjt för mina egna och mina följeslagares behov. I allt har jag visat er att ni, genom att arbeta på detta sätt, ska ta er an de svaga och komma ihåg de ord, som Herren Jesus själv sade: ”Det är saligare att giva än att taga!”

Taggar: ,
Publicerad i Undervisning