Jag hörde en gång följande beskrivning på en specialist: ”Det är en människa som hela tiden börjar veta mer och mer om mindre och mindre.”
Den logiska slutstationen på det spåret blir då, att när man är totalt specialiserad vet man allt om ingenting…
Nå, skämt åsido, som fiskhandlaren sade. Det är något av ett problem i dagens samhälle detta, att allt har blivit så komplext och invecklat att ingen har någon helhetsöverblick längre. Alla förståsigpåare vet väl i och för sig en hel del om sin egen specialitet, det är bara det, att den egna sektorn är sån väldigt litet bit av hela kakan.
Och utan helhetsöverblick är det omöjligt att bedöma konsekvenserna för helheten av det som händer eller förändras på det egna lilla specialområdet.
Sen kan man ibland undra, om specialisterna alltid har så där hundraprocentigt koll ens på sitt eget område.
I dagens tidning ingick ett nytt avsnitt i skarvföljetongen, den aldrig sinande debatten om huruvida de skarvar, som börjat häcka här i skärgården på senare år, överhuvudtaget hör hemma här eller ej.
Dagens skribent var något slags specialist, och han uttalade sig till förmån för skarvarna. Bl a förklarade han, att en skarvkoloni äter så marginella fiskmängder, att det nu ingenting betyder. Längre fram i texten fick han frågan om det finns risk för att skarvarna flyttar inåt landet, och börjar förstöra insjöar?
På det svarade han, att det inte finns tillräckligt med fisk i en insjö för att försörja en skarvkoloni, så det är ingen risk att de ska vilja bosätta sig där!
Alltså. I skärgården äter skarvarna så litet fisk att det inget betyder. I en insjö äter de såna massor att inga insjöbestånd räcker till.
Det var nu märkligt, vad aptiten växte i insjöluften!
En specialist, som har en agenda, är alltså inte sådär alldeles tillförlitlig!
Här gällde det att först lugna dem, som redan har skarv in på knutarna med att säga att de inte just något äter, och sen gällde det att lugna dem, som oroar sig för kommande invasioner, med att ge en lämplig orsak varför de inte behövde oroa sig.
Att svaren blev sinsemellan motstridiga var tydligen inte så viktigt.
Vad lära vi oss av detta? Jo, att man inte ska tro blint på vad folk säger, även om de har en specialistskylt hängd runt halsen.
Det gäller för specialister av både världsligt och andligt slag. Ibland skarvar de som de vill. Både ifråga om skarv och annat, som de tycker behöver skarvas.
Allt ska prövas!