Som nästa gestalt från GT bland de personer, som kan ses som förebilder till Jesus, har jag valt Nehemja.
Jesus säger nämligen i Matt 16 att han själv ska bygga sin församling, och därför ville jag också bland de förebilder till Jesus, som vi studerar, ha med någon från GT, som kunde göra skäl för benämningen församlingsbyggare.
Det, som Jesus säger i Matt 16:18 och Matt 18:15-18, är grundläggande för allt församlingsbyggande, och vi ska nu se hur detta förverkligades i det arbete Nehemja utförde, när judarna vände tillbaka från den babyloniska fångenskapen och började bygga upp sitt samhälle igen.
När Jesus talar om sin församling tar han upp fyra grundläggande saker: Ett tydligt ledarskap, en rätt bekännelse till Gud, där insikten om att det är Herren, som ska bygga huset, om det ska bli något resultat, beredskap att strida, för det kommer att bli konflikt, samt insikt om behovet av att ha en Guds ordning i församlingen.
När vi läser Nehemja bok, ser vi att Nehemja aldrig drog sig undan sitt uppdrag att leda. Det uppdraget hade han fått från kungen, Neh 2:1-8, och när han kom till Jerusalem för att påbörja återuppbyggnaden, fungerade han således med den persiske storkungens hela auktoritet bakom sig.Hans motståndare var ”förbittrade och mycket rasande”, 4:1, men de stod i praktiken maktlösa mot honom. Varken med våld, skrämseltaktik, eller via ryktesspridning kom de någon vart.
När Jesus kom hit till jorden, var han sänd av Fadern, och hade således hela det himmelska majestätets auktoritet bakom sig. Joh 5:36-37 Hans motståndare var också förbittrade och rasande, och sökte efter utvägar att ta livet av honom, eller åtminstone neutralisera honom, men de kunde inte göra honom någon skada förrän den dag, då Guds frälsningsplan släppte lös dem.
Precis som man hade försökt med både våld, hot, skrämsel, och ryktesspridning femhundra år tidigare mot Nehemja, försökte fariséerna och rådsherrarna sprida onda rykten om Jesus och både hota och skrämma honom och hans lärjungar. Framgången lät dock vänta på sig också den här gången…
Nehemja hade en tydlig bekännelse till Israels Gud, och en föredömlig vilja att underordna sig Gud och Guds Ord.
I 2:20 definierar han sig själv och sina underlydande som ”himmelens Guds tjänare”! Han såg till att Guds lag blev föreläst för folket, och han säkerställde att åhörarna också verkligen förstod undervisningen. Neh 8.
Jesus börjar också sin tjänst med ett reservationslöst underordnande, och en tydlig bekännelse till sin Fader, Matt 4. När han undervisade gjorde han det på en nivå, som var begriplig för åhörarna, med bilder och liknelser hämtade från deras vardag.
Nehemja gick inte och gömde sig, när det blev hot om konflikt, tvärtom, han såg till så att folket var berett på vad som skulle komma, och tillät inte att de som byggde blev tagna på säng av fientliga angrepp.
I Neh 4 ser vi en tydlig arbetsfördelning, där det fanns både sådana, som var stridsberedda och sådana, som därigenom var fria att ägna sig åt arbetet med bygget.
Jesus är inte heller konflikträdd, och han lägger mycket tid på att bereda sina lärjungar på kommande krigs- och kristider. Matt 10, Matt 24. Han överger inte heller sitt folk när han ser fienden komma! I Joh 10 säger han att skillnaden mellan en tillfälligt anställd herde, som bara jobbar för lönen, och den, som verkligen är fåren herde, är att den senare är villig att skydda fåren genom att ta strid med vargarna, medan den förre är mest inställd på att rädda sitt eget skinn.
När det blev oordning och förbundsbrott i menigheten grep Nehemja in med fast hand, rentav så handgripligt att man studsar till i bibelläsningen! Vi är ju inte precis vana med att en andlig ledare tar till såna ytterligheter som att slå folk och rycka dem i skägget för att få budskapet att gå hem….Neh 5:1-13, 13:4-3. Här får man minnas, att Nehemja ju faktiskt också var en världslig makthavare, ståthållare i provinsen ”landet på andra sidan floden”, och därmed kunde förväntas använda sig av de medel en sådan vanligen tog till i sin ämbetsutövning!
Jesus läser lusen av sin samtids förvrängare av Guds Ord vid ett flertal tillfällen, t ex i Matt 23, och rensar dessutom handgripligt ut allt, som inte har något i templet att skaffa, vid två tillfällen, en gång i början av sin verksamhet och andra gången i slutet av den. Joh 2, Matt 21.
Inte kan man precis säga, att Jesus var så mild och snäll att han tolererade vad som helst, han heller!
I allt detta finns nyttig vägledning för alla, som vill vara med i Herrens verk att bygga sin församling – och bli uppbyggda och sammanbyggda av Herren till församling! Vi kan ju enligt Jesu egna ord antingen församla med honom, eller också hänge oss åt förskingring. Ingen kan vara med och församla, som inte vill veta av lärdomarna från Nehemja!