En kristen broder i min bekantskapskrets har varit rejält i blåsväder de senaste veckorna. Orsak: han har, driven av omsorg om sina medmänniskors eviga väl, skrivit insändare i dagspressen och varnat för följderna av att strunta i och bortförklara sånt, som Herren säger i sitt Ord.
Sen startade ett formidabelt drev. Är man inte politiskt korrekt ska man tystas, tydligen med varje tillbuds stående medel.
Först hade jag mest av allt lust att börja skriva insändare själv, och påpeka de slående likheterna mellan en lynchmobbs beteende, och det som nu utspelar sig.
Sen kom jag att tänka på det, som Jesus säger i Matt 5: ”Saliga är ni, när människorna för min skull smädar och förföljer er, och sanningslöst säger allt ont om er. Gläd er på den dagen, för er lön är stor i himlen! På samma sätt förföljde man profeterna, som var före er!”
Undrar om de, som nu är med i klappjakten på vår broder, har tänkt på att de i själva verket ser till att han blir salig, och får stor lön i himlen? Eller är detta ett fall av oavsiktlig och ofrivillig välsignelse? 