När jag upptäcker en författare, som jag fattar tycke för, försöker jag i regel få tag på allt, som han eller hon har skrivit.
Detta gäller både kristna och andra författare – i regel vill de, som ger sig till att skriva ju säga något, och att då bara läsa ett av de utgivna verken är ofta att ta en bit ur helheten.
Det är klart att det finns de, som skriver mest för pengar, men nog ska man ändå också tycka om att skriva, om det ska bli några böcker, det har mitt eget blygsamma författarskap lärt mig – och vad det gäller böcker med kristen undervisning, lär det nog vara väldigt få, som skriver för att tjäna storkovan!
Den kinesiske pastorn Watchman Nees böcker hör till dem, som jag samvetsgrant har samlat i min hylla och läst. Det något osannolika namnet är för övrigt en direkt översättning av hans kinesiska namn, Nee To Sheng, ett namn som han tog efter att han börjat arbeta som förkunnare och församlingsgrundare. Man kan anta att valet av namn säger något om hur han uppfattade sin kallelse…
Han dog 1972 efter att ha tillbringat sina sista tjugo år i Kommunistkinas fängelser, anklagad och dömd för ”antirevolutionär verksamhet”.
Vad var det då, som denne troskämpe och martyr trodde på, satsade all sin kraft och allt sitt förstånd på att predika, och slutligen också gav sitt liv för? Här är en kort beskrivning, fritt översatt från en engelsk förlaga:
Han trodde att Bibeln är Guds ord, inspirerat ord för ord av Guds Ande.
Han trodde att Gud är treenig, Fader, Son och Ande, tre personer som är till fullo ett, och som lever med och i varandra från evighet till evighet.
Han trodde att Jesus är Guds Son och Gud, inkarnerad som människa med både mänskligt och gudomligt liv.
Han trodde att Jesus dog på korset för att försona oss med Gud, att han uppstod kroppsligen från de döda på tredje dagen efter sin död, att han steg upp till himlen, och där satte sig på sin tron på Guds högra sida.
Han trodde att Jesus kommer att komma tillbaka för att hämta och förhärliga sina efterföljare, rädda Israel, och upprätta sitt tusenåriga rike här på jorden.
Han trodde att varje människa, som tror på Jesus Kristus, blir förlåten av Gud, renad i och köpt med hans försonande blod, rättfärdiggjord av tro, pånyttfödd av den helige Ande, och frälst av nåd.
Han trodde att den, som på detta sätt tror och blir frälst, blir ett Guds barn och en lem i Kristi kropp.
Han trodde också att varje kristen är enligt Guds vilja bestämd att vara medlem i den kristna församlingen, som är Kristi kropp och Guds hus på jorden.
Hans teologi kan sägas vara en unik syntes av dels hans djupa bibelkunskap, dels alla de intryck han fick av sina omfattande studier av kristen litteratur från alla kristna riktningar – han lär under många år ha avsatt en tredjedel av sina inkomster till att köpa böcker! Hans privata bibliotek innehöll före hans fängslande ca 3000 böcker.
Man kan, enligt Nee-kännarna, spåra starka intryck från Plymouthbröderna och Keswickrörelsen, men också från hans egna, av asiatisk tradition och kultur präglade teologiska insikter, och kanske framför allt av den ”i Kristus”-teologi som kommer så starkt fram i Paulus´brev.
När man läser hans böcker märker man snabbt att detta inte riktigt liknar något annat man tidigare har läst. Det här är inte en man, som kopierar vad andra har tänkt och sagt, detta är en man, som hämtar sitt stoff ur sin egen gudsgemenskap.
Han böcker har tyvärr tenderat att försvinna och drunkna i floden av modernare kristna författare, och det är att beklaga, för det är få, som når så djupt som han.
Jag rekommenderar hans skrifter å det varmaste!