Klagovisorna står i tur! Därifrån plockar jag åttonde och nionde versen i första kapitlet.
”Svårt har Jerusalem syndat, därför ses hon som oren. Alla, som ärade henne, föraktar henne, ty de ser hennes nakenhet. Själv suckar hon och vänder sig bort. Orenhet fläckar fållen på hennes kläder, hon tänkte inte på vad slutet skulle bli. Hon har sjunkit ofattbart djupt, och ingen finns, som tröstar henne:”
I King James och Amplified finns ett ord, som saknas i Folkbibelsn översättning – ”därför”.
”She remembereth not her last end, therefore she came down…”. ”She did not seriously and earnestly consider her final end, therefore she has come down…”
I den engelska texten kommer alltså sambandet mellan orsak och verkan tydligt fram.
Det var något som hände: Jerusalem tänkte inte på konsekvenserna av sitt handlande, och därför kom fallet, från att trona som en folkens drottning till att föras bort i fångenskap.
Det här med konsekvensbedömning är vi inte alltid så bra på, vi människor.
Man brukar tala om att inte tänka längre, inte se längre, än vad näsan är lång, och då är man verkligen närsynt!
Man kan med fördel, åtminstone ibland, se livet som ett parti schack: om jag flyttar den där pjäsen dit, vad händer då sedan? Har jag någon plan för fortsättningen, och hur kommer den andre månne att reagera, om jag gör det här draget?
Jerusalem gjorde sitt drag utan att ha någon plan desto mer för fortsättningen. De ville ha rikedom och makt, de ville njuta av livet, och de ville inte ha de begränsningar, som de upplevde att Israels Guds lag tvingade på dem. Så de gjorde sitt drag: de kastade loss från Gud och gjorde istället som de själva ville.
Gud sände profeter som varnade dem för följderna av denna katastrofala felbedömning, men de höll fast vid sitt val – och därmed höll de naturligtvis också fast vid konsekvenserna av det!
Det här är också en del av helheten, som vi inte alltid ser, detta att man också håller fast vid konsekvensen av sitt val, när man håller fast vid valet. Det är svårt att skilja orsak från verkan!
Det är som Frank Mangs skriver i en av sina böcker: ”Förr ska du lyckas klyva atomen med ett stämjärn, innan du lyckas skilja synden från dess förbannelse!”
Det där med att ta varning, att ta emot goda råd och vägledning, det är vi inte heller så värst bra på, vi nutidsmänniskor. ”Här ska ingen komma och lägga sig i hur jag flyttar mina pjäser, framför allt inte hästarna, för på snabba hästar vill vi rida åstad!” (Jes 30:15-16)
Man börjar inte tänka på konsekvenser, förrän man kommer ihåg att det faktiskt kommer ett ”sedan”. Den som kommer ihåg att snabblånet faktiskt ska betalas tillbaka så småningom är inte fullt lika snabb att ta det, som den som bara vill ha en extra slant idag utan att tänka på fortsättningen.
Den som kommer ihåg att det kan bli skilsmässa i morgon om jag hoppar över skaklarna idag, han kanske motiveras att avstå från sin omedelbara behovstillfredsställelse.
”Carpe diem” kan behöva balanseras av ett ”allt är lovligt, men allt är inte nyttigt!”
Jerusalem tänkte inte framåt, tänkte inte på följderna, och slutade som en ruinhög.
Det fins en uppsjö av exempel på ruinerade ekonomier, relationer, äktenskap, och så vidare, som kunde ha räddats av ett litet komihåg då och då – kom ihåg att handlingar har konsekvenser, och att vad människan sår, det får hon också skörda!
Gud vill inte att vi ska behöva sjunga klagovisor, därför är han villig att lära oss och undervisa oss om den väg vi ska gå! Frågan är bara om vi vill lära oss, och om vi är villiga att låta oss undervisas….