Idag läser jag då i Daniels bok. Där, i det tredje kapitlet, finns berättelsen om hur kung Nebukadnessar kräver att Daniels tre vänner ska tillbe den avgudabild han hade låtit ställa upp.
De vägrar, och kungen hotar då att låta kasta dem i elden, i en stor ugn, som stod upphettad just för detta ändamål.
Deras svar: ”Vår Gud, som vi dyrkar, är mäktig att rädda oss ur elden och befria oss ur din hand, och även om han skulle välja att inte göra det, så vill vi ändå inte dyrka dina gudar elleer tillbe din staty!”
”Det får kosta något att följa Herren!” Det är vad de säger. ”Det får till och med kosta livet, men vi tänker ändå följa Herren!”
De här tre unga männen har sett sitt land bli besegrat av babylonierna, och sett Gud, Israels Gud, låta detta ske. De har själva blivit deporterade till Babylon, och tvingats tjäna vid Nebukadnessars hov, och fått uppleva hur Gud hade låtit detta hända dem.
De hade också fått uppleva hur Gud varit med dem i allt detta, låtit dem få kunskaper och insikter, som gick utanpå allt vad omgivningen hade att komma med, och hur de i följd av detta fått höga positioner i den babyloniska förvaltningen.
Så de visste både att Gud kunde gripa in och hjälpa, och också att han inte alltid gjorde det!
Det var alltså inte det, att de förväntade sig att Gud alltid skulle ställa upp och jämna vägen för sina tjänare, som var orsaken till att de inför den hotande livsfaran valde att hålla fast vid honom.
De höll fast vid honom därför att han var deras Gud, och därmed värd att hålla fast vid, tro på, följa, oavsett om det fanns någon omedelbar vinst att kassera in som belöning för det eller ej!
De gjorde inget försök att få Gud att handla på något visst sätt, kom inte med något i stil med att: ”Släng oss i elden bara, Gud kommer att rädda oss!”
De lämnade sig bara i Guds hand, och sade ett ”Ske din vilja med oss, vi lämnar oss i din hand hellre än vi böjer oss för befallningen att dyrka avgudar!”
Vi har mycket att lära oss av deras attityd, vi som så lätt är missnöjda med Gud, när han inte gör som vi vill, och beskyddar oss från obehag och motgångar, och som ibland ligger lågt med vår kristna bekännelse i sammanhang, där vi kan möta vår brinnande ugn i form av hån och förakt….
