I Sakarja 4:6-10 finns först av allt ett tilltal till oss alla, som ger åtminstone mig stor lättnad!
”Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande”, säger Herren Sebaot.
Eller, som det stod i den gamla översättningen: ”Icke genom någon människas styrka eller kraft ska det ske, utan genom min Ande!”
Det vore verkligen kravfyllt och stressande att tvingas tro och tänka, att det är jag, som ska åstadkomma saker och ting i Guds Rike, att jag är utlämnad åt egna resurser, egen kunskap, egen begåvning, egen god vilja, och ve mig, om det inte räcker till!
Här ger nu Herren klart besked: Det är inte alls så det är tänkt att fungera!
Ibland är det svårt att ta det där steget bakåt och ge rum åt Anden att verka.
Istället fyller vi ofta den plats Anden skulle ha med våra egna ansträngningar, vårt eget prat, vår egen planering.
Kanske vi har litet svårt att lita på att Anden faktiskt ska komma vår svaghet till hjälp?
Sen har vi ju det faktum, att Anden enbart hjälper oss att göra det som är Guds vilja för oss.
Han hjälper oss inte med sådant som Gud inte har kallat oss till eller sanktionerat. Sysslar vi med sådant, då tar Anden ett steg bakåt – det där steget bakåt, som vi inte själva ville ta….
Sakarja profeterar in i samma situation som Haggai, de var ju samtida, och båda verksamma i Jerusalem. Folket hade fått lära sig av Haggai, att det inte var någon välsignelse i att syssla med egna projekt istället för att göra det, som var Guds uttalade vilja där och då.
Samt att Gud var beredd att välsigna, om de bara ville lyda.
Här kommer nu fortsättningen.
Byggandet av Herrens hus, om det sedan är fråga om GT:s tempel, eller nya förbundets församling, det arbetet kan bara ske genom Andens kraft och ledning. Det är människor som bygger, men kraften kommer från Gud.
Sen spelar det mindre roll fast början ser oansenlig ut.
Jesus berättade om senapskornet, som är så litet i början, men sedan blir störst av alla kryddväxter.
Paulus talar om kraften, som fullkomnas i svaghet.
”Vem vill förakta den ringa begynnelsens dag?”
Så frågar profeten här i vers 10
Ja, vi vet ju vem det är som sprider hån och förakt omkring sig, som gör narr av de kristna, hånar församlingen, och smädar Gud.
Allt sådant kommer från Åklagaren, Djävulen.
Alla, som upprepar det han säger, går hans ärenden, åtminstone på den punkten.
Säg ja till Herren, säg ja till Anden, säg ja till att Guds verk inte kan slås ned, för Gud är större, alltid större! Och säg nej till allt, som vill få dig att känna förakt, eller likgiltighet, eller rentav få dig att skämmas över det Guds verk i ditt liv eller din församling, som kanske för tilllfället ter sig oansenligt och betydelselöst!
Bergen ska förvandlas till slät mark inför den helige Andes kraft – om vi blott väntar på honom, lyssnar in hans ledning, och släpper fram honom!