Nästa angrepp – eller ska vi säga motangrepp, för i Apostlagärningarna är det den kristna församlingen som ständigt är på offensiven – kommer i Apg 4.
När inte hån och förakt hjälper, då kanske det fungerar med skrämsel och hot?
Nu är angreppspunkten de troendes lydnad och lojalitet.
Om de kristna kan skrämmas till att lyda människor mer än Gud, då har de samtidigt skrämts in i uppror mot Gud. Man kan inte vara vän med både Gud och världen samtidigt! Jak 4
Om en kristen på detta sätt låter sig tystas, eller rentav går med på att delta i sånt man vet är fel, då är detta inte något oförlåtligt, det innebär inte automatisk fördömelse, men det sätter effektivt stopp för evangeliets spridning!
Vilket är den primära målsättningen med alla dessa angrepp, som vi ser i Apg 4:17
I långa loppet kan eftergifter på grund av att vi låtit oss skrämmas också ha effekt på vårt förblivande i det nya förbundet – i Joh 15 säger Jesus att det kan gå så illa, att den som inte förblir i hans Ord, inte håller hans bud, slutligen vissnar. Då är det inte längre fråga om tillfälliga svackor, då har man redan tagit den attityden, att nu gör jag så här, för jag vill inte dra på mig en masa obehag, och sen får Gud och hans Ord säga vad de vill.
I den protestantiska traditionen har vi blivit så vana med att höra att Jesus har gjort allt för oss, att vi nästan har börjat tro, att detta betyder att vi för vår del inte behöver lägga två strån i kors på vare sig det ena eller det andra sättet.
Vilket ur den ondes synvinkel förstås är en mycket önskvärd utveckling!
I verkligheten innebär steget in i det nya förbundet en kallelse till både lydnad och lojalitet – och eftersom lojalitet mot den som är ens herre och kung i praktiken innebär att man lyder honom, kan de här två begreppen inte skiljas från varandra.
Petrus och Johannes låter sig inte skrämmas. Apg 4:19
Inte heller låter de lura sig att svara med egna hotelser om vilka olyckor som ska drabba dem som angriper Herrens smorda tjänare.
Jesus kommer i Matt 10:16-28 med en profetia om att just det, som sedan hände i Apg 4, och har hänt otaliga gånger sedan dess, kommer att vara en del av livet som Jesu lärjungar, och han kommer i 10: 28 med en mycket kärv uppmaning.
Både i Apg 4:19 och 5:29 svarar apostlarna i exakt överensstämmelse med Jesu undervisning!
Vi har under historiens gång tyvärr inte alltid varit lika bra som dem på det här med att känna igen provokationer, som är avsedda att skrämma oss till tystnad och eftergifter.
I Apostlagärningarna läggs för övrigt ett mönster fast, som fanns redan under gammaltestamentlig tid.
Den onde använder sig gärna av ett religiöst ledarskap, som uppriktigt tror sig tjäna Gud i det de gör, för att förfölja Herrens sanna tjänare! I GT Jer 20 och 28, Amos 7:10-17,
Detta tjänar flera onda syften.
Dels skapar det osäkerhet och fruktan hos dem som vill gå åt rätt håll, om präster och prelater och övriga befallningshavare uppmanar eller rentav tvingar dem att gå åt andra hållet. Det är inte alltid så lätt att fortsätta att tro och hålla fast vid det rätta, om auktoritativa personer elelr system börjar påstå att man har fel!
Dels är det så, att detta att bli ställd utanför, utfryst, förkastad, det är en av människans djupaste rädslor, och detta är den onde väl medveten om! Så han utövar skrämseltaktik också på det området.
I urkristen tid blev judar utestängda ur synagogan, alltså den judiska församlingen, om de bekände sig tro på Jesus. Joh 12:42
I den framväxande romerska kyrkan började man för att få folk att rätta sig i ledet tillämpa exkommunikation, alltså att man blir utestängs från nattvarden, bannlysning, att man stängs av från alla kyrkliga handlingar, eller rentav interdikt, som det kallades när ett helt land blev bannlyst. Var det någon som var alltför besvärlig tog man till inkvisition och kättarbål.
På senare tid har man använt sig av böter, fängelse, att ge folk sparken, eller av yrkesförbud, alltså att de som inte vill rätta sig efter överheten helt enkelt blir svartlistade och inte kan få något jobb inom kyrka och församling. Eller så tar man till andra, mer informella former av utestängning.
Dels kan man genom lura dem, som låter låna sig till det här skrämselhantverket, och därmed har börjat dra den ondes vagn utan att förstå vad de gör, att gå ännu längre bort från rätt väg, för de får ju ett behov av att försvara sina ståndpunkter, profilera sig tydligare mot dem de försöker skrämma till underkastelse. När man sedan har målat in sig i sitt hörn sitter man där, för det är ju en prestigeförlust att ändra sig!
Dels för man vidare och förstärker Isak-Ismaelkonflikten, alltså brytningen mellan det som är fött av kött och fött av ande. Gal 4:24-29
Detta för Stora Rådets andliga arvtagare i konflikt med Guds förbund, det som skulle leda oss in i en gudsrelation där allt beror av Guds nåd och löften, och människan således aldrig behöver låta lojaliteten mot någon eller något annat köra över lojaliteten mot Gud.
Varje gång någon säger: ”Du ska lyda oss, inte Gud”, är det någon som i praktiken försöker ta Guds plats i en annan människas liv!
Det här är en strid som har pågått genom hela kyrkohistorien, och pågår än idag, en strid som på ett eller annat sätt berör oss alla, som bär det kristna namnet.