Jesaja 2
2-5
Det ska ske i den yttersta tiden, att det berg, där HERRENS hus är, ska stå fast grundat och vara högst bland bergen, upphöjt över höjderna.
Alla hednafolk ska strömma dit.
Ja många folk ska gå iväg och säga: ”Kom, låt oss gå upp till HERRENS berg, till Jakobs Guds hus! Han ska undervisa oss om sina vägar, så att vi kan vandra på hans stigar!”
Ty undervisning ska gå ut från Sion, HERRENS ord från Jerusalem.
Han ska döma mellan hednafolken, och skipa rätt åt många folk.
Då ska de smida sina svärd till plogbillar, och sina spjut till vingårdsknivar!
Folken ska inte mer lyfta svärd mot varandra, och inte mer träna sig för krig.
Kom, ni av Jakobs släkt, låt oss vandra i HERRENS ljus!
6-9
Du har förskjutit ditt folk, Jakobs hus, därför att de är fulla av Österlandets tänkande, de är spåmän som filisteerna.
De ingår förbund med främmande folk.
Deras land är fullt av silver och guld, oräkneliga är deras skatter.
Deras land är fullt av hästar, oräkneliga är deras vagnar.
Deras land är fullt av avgudar, och de tillber sina händers verk, det som deras fingrar har gjort!
Därför blir människorna nerböjda, och männen förödmjukade. Du ska inte förlåta dem.
11
Människornas stolta ögon ska förödmjukas, männens högmod ska bli nedböjt, och HERREN ensam ska vara upphöjd på den dagen!
21-22
De ska fly in i klippskrevor och in i bergsklyftor av fruktan för HERREN och hans höga majestät, när han reser sig för att förskräcka jorden.
Förlita er inte på människor, som bara har en vindpust i sin näsa! Vad är de att räkna med?
Här var då några axplock ur Jesajas andra kapitel, börjande med en beskrivning av det tillstånd av frid och harmoni, som ska börja vid Jesu återkomst.
Det här är ett återkommande tema i Jesaja, det är som om Herren ville riktigt nöta in det här i våra sinnen och minnen: Fridsriket kommer!
I Apostlagärningarnas tredje kapitel talar Petrus om denna kommande tid av Guds schalom med följande ord:
”Ångra er därför, och vänd om, så att era synder blir utplånade, och tider av vederkvickelse kommer från Herrens ansikte, och han sänder Messias, som är bestämd för er, nämligen Jesus.
Honom måste himlen ta emot till de tider kommer, då allt det blir återupprättat, som Gud har förkunnat genom sina heliga profeters mun från urminnes tid!”
Man kan kanske beskriva detta kortast och tydligast med att säga, att en tid kommer att komma, då syndafallets följder utplånas ur skapelsen, och den igen börjar fungera så som den var tänkt att fungera från början.
I Rom 8 skriver Paulus nämligen så här:
”Skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn ska uppenbaras! Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja, utan genom honom, som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att också skapelsen ska befrias från sitt slaveri under förgängelsen, och nå fram till Guds barns härliga frihet!”
Igen möter vi uppmaningen till omvändelse, i ett liknande sammanhang som i Jesajas första kapitel.”Om ni är villiga att vända om, villiga att börja lyssna till Gud och ge honom rätt, då är vägen in i fridsriket öppen! ”
Petrus har dock med en nyans till: vi kan påskynda denna välsignade dags ankomst med hur vi tar emot Guds budskap idag!
Samma tanke återkommer i 2 Petr 3
”Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt ska ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag, och påskyndar dess ankomst! Men nya himlar och en ny jord, där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte!”
Sedan får vi några konkreta exempel på sådant, som folket, Guds folk, både då och nu kallas att omvända sig från:
De var fulla av österlandets väsende.
De ingick förbund med främmande folk.
Deras land var fullt av silver och guld, oräkneliga var deras skatter.
Deras land var fullt av hästar, oräkneliga var deras vagnar.
Deras land var fullt av avgudar, och de tillbad sina händers verk, det som deras fingrar hade gjort!
Igen är det skäl att pröva sig själv, tänka efter hur man står sig inför detta.
Österlandets väsende av idag innefattar allt, som vi plockar in från österländska religioner, och praktiserar på ett tämligen aningslöst sätt, också i kyrkorna.
Förbunden med främmande folk – idag kunde det handla om att kompromissa med det Gud säger är det rätta och sanna, för att därigenom nå fördelar i den här världen, bli mer accepterad och väcka mindre anstöt.
Silvret och guldet handlar om materiellt välstånd, som ackumuleras istället för att delas på ett rättvist sätt.
Hästar och vagnar handlade då för tiden om militär slagkraft, och om att bygga upp sådan i stället för att förtrösta på Gud – och i grunden om att vilja ha och utöva makt, något som i de mänskliga relationerna inte kräver vare sig F35:or eller stridsvagnar, det räcker med själva den onda önskan att dominera och styra andra.
Att tillbe sina händers verk, då. Hur mycket tid, bekymmer, pengar och omsorg sätter jag på alla mina prylar, egentligen?
Åtminstone undertecknad får lov att erkänna, att nog finns här ett och annat att omvända sig från, och jag tror att det inte är särskilt många bland oss, som går helt fria.
Detta är dock inte själva kärnan i problemet, kärnan består i den upproriska vägran att överhuvudtaget erkänna att något är fel, att man skulle behöva ändra på något!
Att vi är syndare är inget problem, det finns frälsning, det finns förlåtelse.
Att vara en obotfärdig syndare, det är däremot ett stort problem, för då tar man inte emot någon nåd från Gud!
Till slut kommer så det enkla konstaterandet, att det är skäl att se upp med vem man förlitar sig på.
Andra människor är inte förmer än man själv – vi har alla bara en vindpust i näsan, allt som har med oss människor att göra är obeständigt.
Det är Gud vi ska vända oss till, om vi vill ha något stadigt att luta oss mot!