1-2
Öknen och ödemarken ska glädja sig, hedmarken fröjda sig och blomstra som en lilja.
Den ska blomstra skönt och fröjda sig och jubla, Libanons härlighet ska ges åt den, Karmels och Sarons prakt!
De ska få se HERRENS härlighet, vår Guds majestät!
Från och med det här kapitlet ändrar tonen i Jesajas profetior. Nu börjar det handla om löften om en kommande befrielse, om välsignelse, om hjälp och tröst till den jord, som lidit under syndafallets följder. I Rom 8:19-21 kopplas denna kommande guldålder till Jesu återkomst och Guds barns befrielse från förgängelsen, som ju sker när vi förvandlas till Kristi likhet.
”Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja, utan genom honom, som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att också skapelsen ska befrias från sitt slaveri under förgängelsen, och nå fram till Guds barns härliga frihet!”
3-4
Stärk kraftlösa händer, styrk vacklande knän!
Säg till de försagda: ”Var starka, frukta inte! Se er Gud kommer med hämnd, vedergällning kommer från Gud! Han kommer själv och frälser er!”
I Hes 13:22 finns en utsaga, som direkt hör ihop med och förklarar den här texten. Där står det så här om de falska profeternas verksamhet: ”Genom era lögner har ni gjort den rättfärdige modlös, honom som jag inte vill bedröva, men ni har styrkt den ogudaktige, så att han inte vänder om från sin onda väg och räddar sitt liv. Därför ska ni inte mer skåda falska syner och bedriva spådom, utan jag ska befria mitt folk ur er hand, och ni ska inse, att jag är HERREN!”
Överallt där detta sker, där människor blir uppmuntrade att fortsätta att leva och handla på ett sätt, som står i strid med evangeliet, och det dessutom är företrädare för den kristna kyrkan, som står för vilseledandet, där blir också sidoeffekten att många, som känner på sig att inte kan vara rätt, blir nedslagna, nedtystade, och modlösa inför det som händer.
Om du känner dig så, då ska du veta att Gud vill styrka dig!
Sedan finns det också en annan text, som hör ihop med detta, nämligen Hebr 12:12-16, där det sägs så här: ”Styrk därför kraftlösa händer och svaga knän! Gör stigarna raka för era fötter, så att den fot, som haltar, inte går ur led, utan i stället blir botad. Sträva efter frid med alla, och efter helgelse, ty utan helgelse kommer ingen att se Herren. Se till att ingen går miste om Guds nåd, och att ingen bitter rot skjuter skott och vållar skada, och många smittas. Se till att ingen av er är otuktig eller oandlig som Esau!”
Vi har ofta tolkat det här till att handla om den situation, där människor går omkring och odlar besvikelse och bitterhet, och visst, det kan det också handla om, men tyngdpunkten ligger inte där!
Det inledande citatet från Jes 35 handlar ju om dem, som är kraftlösa och försagda, inte om dem som är bittra och hämndlystna! Här i Hebr 12:16 definieras den bittra roten som bestående dels av sexuell omoral, dels ett förakt för det som hör Gud till, som bottnar i prioriterande av omedelbar behovstillfredsställelse på bekostnad av Guds välsignelse. Den, som sysslar med sådant, och uppmuntrar andra att göra likadant, är alltså en bitter, giftig rot i församlingen.
Styrkandet av kraftlösa händer och vacklande knän skulle då bestå i att dels styrka deras händer, som är satta att ge en rätt vägledning till de kristna, så att de inte ger efter för ogudaktigheten, dels i att förmedla tröst och uppmuntran och förlåtelse till dem, som redan har trampat fel, och lider under skuld och fördömelse.
5-6
Då ska de blindas ögon öppnas, och de dövas öron upplåtas!
Den lame ska hoppa som en hjort, den stummes tunga ska jubla!
Det här började hända, när Jesus började sin offentliga verksamhet, och det fortsätter som nedslag här och var i Apostlagärningarna och ner genom kyrkohistorien ända till vår tid, som en profetisk förebild till det tillstånd, som kommer att inträda när Kungen kommer för att börja regera!
6-7
Ty vatten ska bryta fram i öknen, strömmar på hedmarken.
Den glödande sanden ska bli en sjö, den torra marken vattenrika källor.
Där schakalerna har sina lyor ska det växa säv, vass och bambu.
Vatten är liv, och där det finns ett överflöd av vatten, finns det ett överflöd av liv – både i det naturliga och i det andliga! ”Den som tror på mig, av hans innersta ska strömmar av levande vatten flöda fram!”
8
En banad väg, en vandringsled, ska gå fram där, och den ska kallas ”den heliga vägen”.
Ingen oren ska färdas på den, men den är till för dem!
De, som vandrar den vägen, ska inte gå vilse, även om de är dårar.
Här har vi då en av de mer svåröversatta texterna i Jesaja. En del av de översättningar, som jag har tillgängliga, säger att ”dårarna”, alltså de okunniga, olärda, inte överhövan begåvade, inte ska gå vilse på den, andra säger att dessa inte överhuvudtaget har något där att göra. Bibel 2000 har tagit lättaste vägen ut, och satt in en parentes med ett streck i istället för att göra något försök att översätta.
Vad ska vi tänka om det här? Är båda tolkningarna faktiskt möjliga samtidigt?
Jesus säger i Matt 11 att evangeliet är fördolt för de visa och kloka, men uppenbaras för de små och olärda, så åtminstone den kategorin av okunniga har en plats på den heliga vägen, och dessutom ett löfte om att de inte ska gå vilse på den!
Syndare, som gör bättring, dem blir det glädje över i himlen, för de har kommit på rätt väg. De går också på den heliga vägen, för även om de har varit orena är de det inte längre, så sådana orena är vägen definitivt till för!
Men vad ska vi säga om den sortens dårskap, som kommer fram hos människor, som för fram falska budskap, och uppmuntrar och förleder andra till ogudaktighet? Har bittra rötter någon plats på den heliga vägen, om de inte vill omvända sig?
Jag tvivlar, med tanke på vad Skriften har att säga om saken!
9-10
Lejon ska inte finnas där, rovdjur ska inte komma dit. De ska inte finnas där, men de återlösta ska färdas på den!
Herrens friköpta ska vända tillbaka, och komma till Sion med jubel!
Evig glädje ska kröna deras huvuden.
Fröjd och glädje ska de få, sorg och suckan ska fly bort!
Ja, amen, kom, Herre Jesus!