Jesaja 50

 1

Så säger Herren: Var finns er mors skiljebrev, det som jag har förskjutit henne med?

Eller till vilken av mina fordringsägare har jag sålt er?

Se, genom era missgärningar blev ni sålda, och för era överträdelsers skull blev er mor förskjuten!

 ”Er mor” kan antingen förstås som Israels folk i sin helhet, eller så kan det syfta på Jerusalem. Jg är beredd att hålla på Jerusalem – för Jerusalem omtalas både som dotter och som mor på andra ställen i Skriften, ”det Jerusalem, som är där ovan är fritt, och det är vår mor, men det nuvarande Jerusalem lever i slaveri med sina barn…” Gal 4:25-26

Beskedet här är alltså att det inte är Gud, som först har skilt sig från Jerusalem, det är Jerusalem, som först har gått bort från Gud. Inte heller är det någon, som har haft makt att ställa krav på Gud, och ta folket ifrån honom, att de har hamnat under främmande välden är en följd av att de själva har valt att vägra att tjäna Gud. Jer 2:11-13, 20

Våra val har konsekvenser!

 2

Varför var ingen där, när jag kom?

Varför svarade ingen, när jag ropade?

Är min arm för kort för att friköpa, eller har jag ingen kraft att hjälpa er? Se, genom min befallning torkar jag ut havet och förvandlar strömmarna till öken…

 

”Adam, var är du?” Historiens första väckelsepredikan var kort och tydlig!

Här hörs samma ton. Att vi har syndat är inget olösligt problem, Jesus, Guds Lamm, har burit världens synd. Problemet, som kunde ha lösts med ett ärligt gensvar till Gud, kommer dock att kvarstå, och bara bli värre, om Adams och Evas ättlingar följer dem i spåren in bland buskar och fikonlöv.

Två ”varför”. Gud vill att vi ska rannsaka oss, ödmjuka oss till att se vårt uppror, vårt högmod, vår lust att gå egna vägar, se att vi på riktigt behöver Gud och hans frälsning, om vi ska ha någon chans att få leva!

”Varför var du inte där, när jag kallade på dig, på olika sätt, genom olika människor, genom olika händelser? Varför ursäktade du dig, varför hade du alltid för bråttom, varför var annat alltid intressantare än min kallelse?

Varför svarade du inte ens, varför vände du ryggen till? Om du ens hade kommit med ett klart nej, gjort ett ordentligt val, varit kall i stället för ljum! Vad som helst hade varit bättre än denna förslöade likgiltighet….”

 

4-5

Herren, HERREN har givit mig en tunga med lärdom, så att jag förstår att med mina ord hjälpa den trötte.

Han väcker var morgon mitt öra, väcker det till att höra på lärjungasätt!

Herren, HERREN har öppnat mitt öra, och jag har inte varit upprorisk, jag har inte vikit tillbaka.

Jag höll fram min rygg åt dem som slog mig, och mina kinder åt dem, som ryckte ut mina skäggstrån. Jag dolde inte mitt ansikte för hån och spott.

 

En god utläggning av de här verserna finns i 2 Kor:11:23- 12:10

Där ser man vad den, som hör på lärjungasätt, alltså både hör och gör, kan vänta sig både från himlen och från den här världen….

 

7-10

 Herren, HERREN ska hjälpa mig, därför behöver jag inte skämmas!

Därför gör jag mitt ansikte hårt som sten.

Jag vet, att jag inte kommer på skam!

 Den, som förklarar mig rättfärdig, är nära!

Vem vill då gå till rätta med mig?

Må han träda fram tillsammans med mig!

Vem är min motpart?

Låt honom komma hit!

 Se, Herren, HERREN kommer att hjälpa mig!

Vem vill då döma mig skyldig?

De ska alla slitas ut som ett klädesplagg, mal ska förtära dem!

 Vem bland er fruktar HERREN, och hör hans tjänares röst?

Om han än vandrar i mörkret, och inte ser någon ljusning, ska han förtrösta på HERRENS namn, och stödja sig på sin Gud!

Det är antagligen det här textavsnittet, som Anden påminde Paulus om, när han skrev Rom 8:31-39!

 

11

Men se, alla ni, som tänder upp en eld, och omger er med brinnande pilar, vandra i lågorna från er eld bland de brinnande pilar, som ni har antänt!

Av min hand ska detta drabba er, ni kommer att ligga i kval.

 

Ja, vad kan detta då tänkas handla om?

Talar Skriften om brinnade pilar på andra ställen?

Jodå, i Ef 6 varnas vi för Djävulens brinnande pilar!

Eldpilar används för att tända eld på saker, enligt principen att en liten eld kan tända en stor eldsvåda, om den bara tänds på rätt ställe!

Djävulens brinnande pilar består av lögner, anklagelser, förtal, och ryktesspridning.

I en debattbok av David Wilkerson, ”David Wilkerson speaks out”, berättar han om en ung evangelist som var ensamstående. Den unge mannen förstod att om han inte var försiktig i sina relationer till kvinnor, skulle detta kunna bli en grogrund för rykten, som skulle kunna skada hans tjänst, så han lät det vara angeläget för sig att undvika alla situationer som skulle kunna feltolkas. Resultat?

Jo, där kom ett rykte i svang att den unge mannen var homosexuell, ett rykte som spred sig som en gräsbrand och förstörde hans tjänst totalt!

Det ryktet började sannolikt med att någon observerat att ynglingen avhöll sig från kvinnor, och hade tillräckligt smutsig fantasi för att tro att detta berodde på homosexualitet, och sedan var tillräckligt samvetslös för att sprida sin ogrundade gissning vidare.

 

Skvaller, förtal och ryktesspridning är en av Guds folks skötesynder.

Vad värre, detta är ett av den ondes effektivaste vapen vad det gäller att skapa misstroende och misstänksamhet kristna emellan, och blockera de tjänster Gud ger till sin församling. Vad det gäller förtal av kristna är den bedrövliga sanningen att det inte i första hand är icketroende, som sprider det vidare. Det är vi själva ,som förgiftar vår egen livsmiljö!

Det har talats om andlig krigföring en hel del. Vi har i en del sammanhang fått höra hur andefurstar och väldigheter ska bindas och utkastas. Och visst behöver vi vara medvetna om att det finns en ond andevärld, en mörkrets armé som är ute efter att rasera vänskap, slå in kilar i äktenskap, skapa misstroende mellan barn och föräldrar, och vända församlingar mot sina herdar! Vad vi däremot inte behöver, det är den sorts medvetenhet som får oss att fokusera på den onde och hans anhang, istället för att vara uppmärksamma på hur han försöker lura oss att gå hans ärenden!

”Ni är ju inte omedvetna om vad den onde har i kikaren”, skriver Paulus till sina dåtida adressater. Kunde han månntro skriva detsamma till nutidens kristna? Det den onde vill, det är att få dem som bekänner sig tro på Kristus att arbeta för sig! Att samarbeta med de makter han sänder ut! Är vi medvetna om det?

Det enda du och jag behöver göra för att ta värvning i den ondes här, det är att skicka vidare de rykten och det skvaller vi får höra. För när vi gör det, då ger vi röst åt de lögnandar som viskar i våra öron…och då är vi med och skickar ut de brandpilar, och tänder de brasor, som Jesaja talar om!

Sysslar vi med sådant utan att omvända oss och göra bättring, då hjälper det inte fast hur intensiva sessioner av bön och krigföring vi ställer till med. Enda chansen för oss att vinna seger under de omständigheterna vore om Djävulen skulle skratta ihjäl sig åt oss, och så länge som han redan har skrattat och överlevt, tror jag inte att vi ska hoppas på det.

Att kunna lägga band på sin tunga är minst lika viktigt för den troende som att kunna lägga band på andemakter, och Gud give att alla demonjägare skulle begripa det!

Det finns ett ordspråk som vi får vara försiktiga med att använda, nämligen ”ingen rök utan eld”.För när det gäller skvaller är det i många fall så, att den enda eld som finns bakom röken är den eld, som skvallerfolkets egen tunga är antänd av!

Tänk vad det skvallrades om Jesus! Vindrinkare, frossare, samarier, besatt av en ond ande, trivs tydligen bra tillsammans med quislingar och prostituerade…så gick ryktena i Herodes’ rike. Och detta om en, som var fullkomligt ren och fri från synd!

Mycket skvaller är, som sagt, rena lögner. Men det finns ju också sånt som faktiskt är sant! Människor gör ju misstag, eller syndar uppsåtligt stup i ett! Men det är ingen ursäkt för att prata bakom ryggen på folk. Det är inte vare sig nödvändigt eller kärleksfullt att vika ut någon medmänniskas bedrövligheter för vem som vill höra på, även om denna medmänniska faktiskt skulle vara skyldig till allt som pådyvlas henne! Utan då är det ju allt skäl att satsa alla resurser på att försöka hjälpa, stöda och hela den människan, istället för att ännu mer slå sönder hennes tillvaro!

Förtalets eldar bränner upp gemenskapen. Om vi vandrar i ljuset har vi gemenskap med varandra, annars inte! Tänk att vi kan låta lura oss att sälja vår förstfödslorätt, gemenskapen, för den billiga kick det kan ge att sitta och prata bajs om en icke närvarande person…

Det finns många fårbitna herdar, män och kvinnor som gett sitt liv till att tjäna Gud och Hans församling, som har stått på barrikaderna och lärt sig att stå emot den ondes angrepp – men som skjuts ner och skärs sönder av de onda tungorna hos människor, som bevistar samma gudstjänster, hör till samma kyrka, bekänner samma tro som de själva. Inget skär så djupt som att få uppleva hur de, som skulle vara ens stödjare och förebedjare istället skjuter en brinnandepil i ryggen på en.

Visst, jag tror att det ofta är mer i oförstånd än i illvilja, som vi lånar oss åt det här smutsiga hantverket. Men det hjälper inte, det är lika mycket tjänst och den onde, lika mycket anläggande av andliga mordbränder ändå!

Profeten varnar oss: det kommer att slå tillbaka! De, som sysslar med sånt här, kommer att ligga i kval!

 

 

Publicerad i Jesaja