Jesu liknelse om de tio jungfrurna, Matt 25:1-13, hör till de texter, som brukar väcka frågor och huvudbry – och också oro – bland oss kristna. ”Var står jag, vilken grupp ska jag räknas till, hur kommer det att gå för mig?”
”Och hur hänger det ihop, att Jesus säger att alla kommer att sova när han kommer, och ändå delas de sovande i två grupper, när de alla vaknar, fast de vaknar samtidigt?”
”Och varför säger Jesus att vi ska vaka, om han ändå vet att alla kommer att somna?”
Och så vidare.
Alla somnade,medan de väntade på brudgummens ankomst, ja.
Men var vad det de somnade i fråga om?
Och hur kom det sig att de alla vaknade, när brudgummen var i antågande, men bara fem var redo att ta emot honom?
För att komma tillrätta med det här, tror jag att man ska börja med att också se på de andra berättelsernsa i det här talet av Jesus. Talet, där berättelsen om jungfrurna ingår, börjar ju redan i Matt 24:4, och slutar först i Matt 25:46. Att det faktiskt är fråga om ett sammanhängande tal framgår av Matt 26:1, där det står: ”När Jesus hade avslutat hela detta tal….”
I det här talet ingår Matteusversionen av Jesu stora eskatologiska tal, följt av liknelsen om de tio jungfrurna, liknelsen om de talenterna, och till slut beskrivningen av Människosonens dom.
I Matt 24:42-51 uppmanar han först lärjungarna att hålla sig vakna och vara vaksamma, sedan säger han säger att den slags vaksamhet han efterlyser innebär, att man tar väl hand om sina medtjänare, alltså sina medkristna, och håller sig vaken ifråga om den gudstjänst det innebär att ta sig an sina medmänniskor.
I Matt 25:14-30 ligger tyngdgpunkten på vårt sätt att förvalta de gåvor av olika slag vi har fått oss anförtrodda. Att vaka kommer då att innebära att man på något sätt använder sina gåvor och tillgångar så, att de kommer Guds Rikes arbete till godo, om det så bara består i att man regelbundet ber någon bön för sina medmänniskor och lägger en slant i kollekten. Det förvaltarskapet är att jämföra med att sätta in sin herres pengar i en bank, så att de nu ens ger litet ränta…. 25:27
I Matt 25:31-45 ligger vikten återigen vid hur man har förhållit sig till sina medmänniskor, här specifikt till dem, som lider nöd på olika sätt.
När man läser Jakobs brev märker man hur noga Jakob har tagit den här undervisningen till sig.
I Jakob 1:27 står det att den som tar sig an nödställda änkor och barn utför en ren och obesmittad gudstjänst.
I Jakob 2 beskrivs utförligt hur tron utan gärningar är död – och en död tro är ju verkligen en sovande tro!
Sedan fortsätter han i samma stil hela brevet igenom…..
Men, alla somnade ju?
Jadå, men vad somnade de ifråga om? Somnade de alla ifråga om samma saker, eller var det olika?
I Ordspr 13:9 står det så här: ”De rättfärdigas ljus lyser klart, de ogudaktigas lampa slocknar.”
Jag är rätt säker på att det var det skriftstället, som Jesus hade i tankarna, när han berättar liknelsen om jungfrurna!
Från början lyser allas lampa, när de har kommit till tro. Om de sedan ska fortsätta att brinna/hållas vakna,, eller om de ska börja slockna/somna, det avgörs tydligen av hur man förhåller sig till Jesu undervisning om hur det går till att hålla sig vaken.
Nu börjar bilden klarna.
Jesus säger att hans återkomst kommer att komma som en överraskning för alla. Matt 24:44
I den meningen kommer vi alla att sova.
Samtidigt säger han att vi ska ”vaka”, alltså vara beredda för hans ankomst, även om vi inte är beredda på den.
Och det är just det, som liknelsen om de tio jungfrurna visar: ingen av dem var beredda på att brudgummen skulle komma just när han kom, i fråga om det sov de, men fem av dem var ändå beredda för det.
Det var de fem, som hade vakat i enlighet med Jesu anvisningar.
Deras lampor lyste klart, medan de andras slocknade….
Svårare att förstå än så tror jag faktiskt inte att den här liknelsen är!